Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Att börja pÄ högstadiet och byta bÄde skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt sÄvÀl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har sÀrskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omstÀllningen bli vÀldigt krÀvande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. NÀr en elev Àr inkluderad i skolan sÄ innebÀr det att eleven skall involveras helt och hÄllet i sammanhanget pÄ samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-Ärig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och Àr inkluderad i Ärskurs 7.

Abstrakt I den hÀr uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med Ätanke av att ytterst fÄ vÀsterlÀndska bedömare förmÄdde förutse en rysk intervention pÄ Krim. Samt att pÄ ett bredare plan analysera svÄrigheterna med att förutse militÀra interventioner.  För att ge en sÄdan förklaring anvÀnds en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala kÀllor dÀr nyhetsartiklar som analyserar hÀndelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Syfte och forskningsfrÄgaSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera pÄ vilket sÀtt majorbolagen marknadsför sina artister pÄ sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta pÄverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfrÄga formulerades med syftet i Ätanke och blev följande: PÄ vilket sÀtt anvÀnder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans?MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primÀrkÀllor samt sekundÀrkÀllor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp lÄngtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmÄga pÄ ett stort företag i vÀstra SkÄne. Under dessa arbetstillfÀllen har gruppdeltagarna fÄtt göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. DÄ jag tidigare sjÀlv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken pÄ andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ en grupp lÄngtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens ÄtergÄng till arbete eller studier.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Syftet med vÄr undersökning var att studera barns sociala vÀrld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua Ätta barn frÄn en andra/tredjeklass, vi intervjuade Àven klassens pedagog. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt omrÄde visar att det Àr viktigt att fÄ vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid gÄr Ät till att skapa och underhÄlla relationer. Det Àr Àven viktigt att skolgÄrdsmiljön Àr varierad och inspirerande och att barnen leker pÄ olika sÀtt i olika miljöer.

Den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi dÀr entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela utbildningssystemet. En del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv. I dagslÀget finns ingen forskning angÄende fritidshem och pedagogens perspektiv nÀr det gÀller entreprenöriellt lÀrande.Syftet med denna fenomenografiska studie Àr att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lÀrande pÄ fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt Àr grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgÄngspunkt frÄn semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestÄende av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhÄllningssÀtt, frÀmja elevens förmÄgor och kompetenser, resurskrÀvande arbetsmetodik samt ett lÀrande för framtiden.

Bakgrund: NÀr en person blir svÄrt sjuk, Àr döende och behöver vÄrdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan Àven personer i dennes nÀrhet. Det har framkommit att nÀrstÄende inte alltid uttrycker sina behov i situationen. NÀrstÄendes involvering Àr ett faktum, och deras upplevelser varierar. NÀrstÄendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om KÀnsla av sammanhang.   Syfte: Litteraturöversiktens syfte Àr att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en palliativ vÄrdtagare.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts dÀr dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell.Resultat: Det framkom att nÀrstÄende upplevt förÀndringar i vardagen sedan deras nÀrstÄende blivit sjuk. De upplevde ÄsidosÀttande av egna behov och intressen.

Internet har en allt större roll i vÄrt samhÀlle och sökmotorerna Àr ett av de vanligaste sÀtten att leta sig fram till relevanta webbplatser. Sökmotorernas algoritmer visar sig dock bli allt mer invecklade och effektiva genom att blanda in anvÀndaren och hÀmta information om dennes intressen. Sökmotorerna hÀmtar resultat som inte bara Àr relevanta i förhÄllande till sökfrasen, utan ocksÄ i förhÄllande till anvÀndaren. Sökmotorn skapar en profil av varje anvÀndare och med den preciseras resultatet. I studien anvÀnder vi oss av litteratursökningar och intervjuer för att undersöka vilken inverkan profilerna har pÄ resultatet samt vilka Äsikter anvÀndare, inom mÄlgruppen studenter, har angÄende resultatet och profilerna.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening Àr en förening som finns till för att frÀmja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att mÀn och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per mÄnad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersÀttning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vÀgar att pÄ bÀsta sÀtt utnyttja dessa.

Naturens betydelse för mÀnniskan Àr stor och den tÀtortsnÀra skogen utgör en viktig plats i den vÀxande urbana befolkningens nÀrhet. UngefÀr tvÄ kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tÀtortsnÀra omrÄde som nyttjas av allt frÄn motionÀrer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den hÀr studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose sÄ mÄnga intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av omrÄdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom omrÄdet utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.