Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

I kostbudskapet Ă€r lĂ€randet ett problem. För att nĂ„ ut med kostbudskapet utgĂ„r man frĂ„n vadsom stĂ„r i lĂ€roplan respektive kursplan om vad eleverna skall lĂ€ra sig. MĂ„len enligtkursplanen i NĂ€ringslĂ€ra 50 poĂ€ng pĂ„ gymnasienivĂ„ Ă€r bland annat att eleverna skall fĂ„kunskap om vilken betydelse maten har för hĂ€lsan samt hur nĂ€ringsĂ€mnena Ă€r uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna fĂ„ kunskap om vilket nĂ€ringsinnehĂ„ll nĂ„gravanliga livsmedel har samt hur dessa nĂ€ringsĂ€mnen bevaras nĂ€r beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lĂ€rare och elever samt miljön Ă€r delarsom har betydelse för att nĂ„ ut med kostbudskapet.

Den framtida samhĂ€llsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad anvĂ€ndning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns sĂ„ledes ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsĂ€gare som vill utnyttja den förnybara energin. ÄganderĂ€tten till förnybar energi Ă€r inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

UtifrÄn Canvas analysmodell, hur ser Fantastic Franks E-business ut? Hur Àr synen pÄ E-business hos en liten nischad fastighetsbyrÄ?Syftet med denna studie Àr att analysera Fantastic Franks E-business genom Canvas analysmodell och analysera hur differentiering genom E-business pÄverkar företagets framgÄng.Genom intervju med ledningsgruppsrepresentant frÄn Fantastic Frank samt med fastighetsmÀklare pÄ Fantastic Frank applicerades företagets affÀrsmodell pÄ modellen KÀllor till vÀrdeskapande i E-business företag. Denna metod anvÀndes för att undersökningens syfte att se hur Fantastic Frank differentierar sig genom E-business skulle kunna undersökas.Nyckelresurser, nyckelpartnerskap och nyckelaktiviteter Àr de viktigaste blocken inom Canvas analysmodell för Fantastic Frank, för att de ska kunna erbjuda en vÀrdeproposition och differentiera sig. Andra fastighetsbyrÄer börjar erbjuda liknande tjÀnster med bostadsstyling och Fantastic Frank bör vidareutveckla sin tjÀnst. För att skapa vÀrde bör Fantastic Frank utveckla relationer med kunder som köpt eller sÄlt bostad genom gemensamma intressen inom inredning/design.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Att börja pÄ högstadiet och byta bÄde skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt sÄvÀl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har sÀrskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omstÀllningen bli vÀldigt krÀvande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. NÀr en elev Àr inkluderad i skolan sÄ innebÀr det att eleven skall involveras helt och hÄllet i sammanhanget pÄ samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-Ärig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och Àr inkluderad i Ärskurs 7.

Abstrakt I den hÀr uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med Ätanke av att ytterst fÄ vÀsterlÀndska bedömare förmÄdde förutse en rysk intervention pÄ Krim. Samt att pÄ ett bredare plan analysera svÄrigheterna med att förutse militÀra interventioner.  För att ge en sÄdan förklaring anvÀnds en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala kÀllor dÀr nyhetsartiklar som analyserar hÀndelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Syfte och forskningsfrÄgaSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera pÄ vilket sÀtt majorbolagen marknadsför sina artister pÄ sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta pÄverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfrÄga formulerades med syftet i Ätanke och blev följande: PÄ vilket sÀtt anvÀnder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans?MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primÀrkÀllor samt sekundÀrkÀllor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp lÄngtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmÄga pÄ ett stort företag i vÀstra SkÄne. Under dessa arbetstillfÀllen har gruppdeltagarna fÄtt göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. DÄ jag tidigare sjÀlv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken pÄ andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ en grupp lÄngtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens ÄtergÄng till arbete eller studier.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Syftet med vÄr undersökning var att studera barns sociala vÀrld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua Ätta barn frÄn en andra/tredjeklass, vi intervjuade Àven klassens pedagog. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt omrÄde visar att det Àr viktigt att fÄ vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid gÄr Ät till att skapa och underhÄlla relationer. Det Àr Àven viktigt att skolgÄrdsmiljön Àr varierad och inspirerande och att barnen leker pÄ olika sÀtt i olika miljöer.

Den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi dÀr entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela utbildningssystemet. En del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv. I dagslÀget finns ingen forskning angÄende fritidshem och pedagogens perspektiv nÀr det gÀller entreprenöriellt lÀrande.Syftet med denna fenomenografiska studie Àr att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lÀrande pÄ fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt Àr grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgÄngspunkt frÄn semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestÄende av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhÄllningssÀtt, frÀmja elevens förmÄgor och kompetenser, resurskrÀvande arbetsmetodik samt ett lÀrande för framtiden.

Bakgrund: NÀr en person blir svÄrt sjuk, Àr döende och behöver vÄrdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan Àven personer i dennes nÀrhet. Det har framkommit att nÀrstÄende inte alltid uttrycker sina behov i situationen. NÀrstÄendes involvering Àr ett faktum, och deras upplevelser varierar. NÀrstÄendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om KÀnsla av sammanhang.   Syfte: Litteraturöversiktens syfte Àr att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en palliativ vÄrdtagare.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts dÀr dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell.Resultat: Det framkom att nÀrstÄende upplevt förÀndringar i vardagen sedan deras nÀrstÄende blivit sjuk. De upplevde ÄsidosÀttande av egna behov och intressen.

Internet har en allt större roll i vÄrt samhÀlle och sökmotorerna Àr ett av de vanligaste sÀtten att leta sig fram till relevanta webbplatser. Sökmotorernas algoritmer visar sig dock bli allt mer invecklade och effektiva genom att blanda in anvÀndaren och hÀmta information om dennes intressen. Sökmotorerna hÀmtar resultat som inte bara Àr relevanta i förhÄllande till sökfrasen, utan ocksÄ i förhÄllande till anvÀndaren. Sökmotorn skapar en profil av varje anvÀndare och med den preciseras resultatet. I studien anvÀnder vi oss av litteratursökningar och intervjuer för att undersöka vilken inverkan profilerna har pÄ resultatet samt vilka Äsikter anvÀndare, inom mÄlgruppen studenter, har angÄende resultatet och profilerna.