"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen Àr att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslÀrarna, alltsÄ vilka delar som lÀrarna anser, ska ingÄ i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig pÄ. Det finns redan en del skrivet kring lÀrarnas didaktiska val men forskningen faller nÀr det kommer till elevernas uppfattningar kring lÀrarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgÄngspunkt har vi som blivande religionslÀrare ocksÄ valt att fokusera pÄ just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen Àr alltsÄ Àven att utifrÄn enkÀter med de intervjuade lÀrarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsÀmnet samt de didaktiska valen som deras lÀrare vÀljer att ta upp i religionsundervisningen. EnkÀtunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv instÀllning till religionsÀmnet och att deras engagemang framförallt grundar sig pÄ deras egna intressen för religionsÀmnet men ocksÄ lÀrarens engagemang.

Syftet i denna studie var att ta reda pÄ hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet samt hur de ser pÄ vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen Àr fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika mÄnga Är i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollÀrare. Tidigare forskning tyder pÄ att genusarbetet inom förskolan Àr vÀldigt komplex och Àven om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jÀmstÀlld sÄ blir de istÀllet en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprÀtthÄllandet av ojÀmstÀlldhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn pÄ jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmÀrksammats i samma mÄn, Àven om det Àr dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten.Resultaten i studien visade pÄ att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, Àven om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den nÀrmaste tiden.

Information Àr en av de viktigaste faktorerna nÀr ett företag skall ta ett affÀrsbeslut och samarbeten dÀr företag kan dela information samt gemensamma intressen har lÀnge varit efterfrÄgat av marknadens parter. Samarbeten vilka bidrar till ett informationsutbyte ger tydliga effektivitetsvinster för de inblandade parterna eftersom tillgÄngen pÄ information minskar företagens risker, men kan samtidigt skada konkurrensen pÄ marknaden dÄ en tredje part riskerar att pÄverkas negativt. För att upprÀtthÄlla konkurrensen regleras den svenska marknaden i Artikel 101 EUF-fördraget och Konkurrenslagen (KL), vilka tillÄter ett utbyte av information om nyttan övervÀger pÄverkan pÄ konkurrensen. Bedömningen av nÀr utbytet av information blir sÄ pass konkurrensbegrÀnsande att de negativa effekterna övervÀger de positiva Àr inte generell utan mÄste bestÀmmas utifrÄn varje enskild situation. Den otydliga grÀnsdragningen samt marknadens mÄnga strukturer bidrar till en osÀkerhet hos företagen i deras agerande för att upprÀtthÄlla en stadig affÀrsplan utan att riskera att bryta mot lagen.

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

Bakgrund: Konflikterna mellan Àgarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt Àmne lÀnge och vi befinner oss nu i en ny fas som kÀnnetecknas av en tydlig betoning pÄ att företaget i första hand mÄste drivas i Àgarnas intresse. En effekt av detta Àr att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fÄtt stort utrymme i media och ifrÄgasatts under en lÀngre tid men dock blivit mer pÄtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen Àr som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur bonusprogrammen för verkstÀllande direktörer i företag noterade pÄ Stockholmsbörsen Àr utformade. Vi kommer Àven analysera om dessa program har skapat vÀrde för aktieÀgarna i form av utdelning och aktievÀrde. UtifrÄn detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser Àr viktigast för att skapa vÀrde vid utformandet av bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjÀlp av sekundÀrdata.

Examensarbetet syftar till att fÄ förstÄelse för hur ungdomar tÀnker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som gÄr i Ärskurs nio och frÄgat dem om deras drömyrken, hur de har förÀndrat och hur de tÀnker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som pÄverkar dessa drömmar. LitteraturgenomgÄngen berör olika pÄverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, sÄsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser ocksÄ viktiga vÀndpunkter inom karriÀrvalsteorin De yrken som ungdomarna frÄn början drömde om att bli, förÀndras med tiden och pÄverkas av familj, vÀnner, sina intressen, men Àven av att synen pÄ drömyrket förÀndras genom tiden och av en förÀnderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en sjÀlv och inte nÄgot som bestÀmt av nÄgon annan.

Ett projekt definieras ofta som en tillfÀllig organisation som upplöses nÀr mÄlen Àr uppfyllda. NÀr projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gÄng. För att kunskapen inte ska gÄ förlorad Àr det viktigt att ta till vara pÄ denna kunskap och föra den vidare till nÀstkommande projekt. Genom att Äterkoppla gamla projekt med nya kan man lÀra av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation Àr en lönsam organisation och dÀrför Àr det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser pÄ projektutveckling och Äterkoppling. Detta till skillnad frÄn en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgrÀnsade resurser.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete Àr att grönomrÄden i staden har en viktig betydelse bÄde utifrÄn ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. UtifrÄn fallstudien gÄr det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönomrÄdens betydelse förstÄs och hur det anvÀnds i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som Àr involverade i projektet, om grönomrÄdens betydelse men att det finns svÄrigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhÀllet vÀger tyngre och kan motiveras starkare..

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring lÀsning i sin undervisning samt hur hemmet pÄverkar elevers lÀsvanor. I vÄrt arbete har vi begrÀnsat oss till de yngre Äldrarna, det vill sÀga förskoleklass till Ärskurs tre. Vi har genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika skolor med lÀrare som Àr verksamma i de aktuella Ärskurserna för att fÄ en inblick i deras tankegÄngar och resonemang kring Àmnet. Vi har Àven intervjuat elever i respektive lÀrares klass för att fÄ en bild av hur de upplever undervisningen kring lÀsning samt för att fÄ en inblick kring vilka lÀsvanor de har med sig hemifrÄn. Resultatet visar att lÀrarna inte medvetet tar reda pÄ elevernas tidigare erfarenheter.

BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

I kostbudskapet Ă€r lĂ€randet ett problem. För att nĂ„ ut med kostbudskapet utgĂ„r man frĂ„n vadsom stĂ„r i lĂ€roplan respektive kursplan om vad eleverna skall lĂ€ra sig. MĂ„len enligtkursplanen i NĂ€ringslĂ€ra 50 poĂ€ng pĂ„ gymnasienivĂ„ Ă€r bland annat att eleverna skall fĂ„kunskap om vilken betydelse maten har för hĂ€lsan samt hur nĂ€ringsĂ€mnena Ă€r uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna fĂ„ kunskap om vilket nĂ€ringsinnehĂ„ll nĂ„gravanliga livsmedel har samt hur dessa nĂ€ringsĂ€mnen bevaras nĂ€r beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lĂ€rare och elever samt miljön Ă€r delarsom har betydelse för att nĂ„ ut med kostbudskapet.

Den framtida samhĂ€llsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad anvĂ€ndning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns sĂ„ledes ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsĂ€gare som vill utnyttja den förnybara energin. ÄganderĂ€tten till förnybar energi Ă€r inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

UtifrÄn Canvas analysmodell, hur ser Fantastic Franks E-business ut? Hur Àr synen pÄ E-business hos en liten nischad fastighetsbyrÄ?Syftet med denna studie Àr att analysera Fantastic Franks E-business genom Canvas analysmodell och analysera hur differentiering genom E-business pÄverkar företagets framgÄng.Genom intervju med ledningsgruppsrepresentant frÄn Fantastic Frank samt med fastighetsmÀklare pÄ Fantastic Frank applicerades företagets affÀrsmodell pÄ modellen KÀllor till vÀrdeskapande i E-business företag. Denna metod anvÀndes för att undersökningens syfte att se hur Fantastic Frank differentierar sig genom E-business skulle kunna undersökas.Nyckelresurser, nyckelpartnerskap och nyckelaktiviteter Àr de viktigaste blocken inom Canvas analysmodell för Fantastic Frank, för att de ska kunna erbjuda en vÀrdeproposition och differentiera sig. Andra fastighetsbyrÄer börjar erbjuda liknande tjÀnster med bostadsstyling och Fantastic Frank bör vidareutveckla sin tjÀnst. För att skapa vÀrde bör Fantastic Frank utveckla relationer med kunder som köpt eller sÄlt bostad genom gemensamma intressen inom inredning/design.