BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening Àr en förening som finns till för att frÀmja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att mÀn och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per mÄnad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersÀttning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vÀgar att pÄ bÀsta sÀtt utnyttja dessa.

Naturens betydelse för mÀnniskan Àr stor och den tÀtortsnÀra skogen utgör en viktig plats i den vÀxande urbana befolkningens nÀrhet. UngefÀr tvÄ kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tÀtortsnÀra omrÄde som nyttjas av allt frÄn motionÀrer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den hÀr studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose sÄ mÄnga intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av omrÄdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom omrÄdet utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

SammanfattningExamensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Erika MÄrtensson och Katja WikströmHandledare:Elisabeth KjellströmTitel: Kvalitativa mÄtt -En integrerad del i verksamhetsstyrningenBakgrund:MÄl- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten Är 2004vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mÀtbara mÄl i sinverksamhetsplanering.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunenskvalitet i korthet (KKiK) tillÀmpas som en del i den kommunala verksamhetens mÄl- ochresultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mÄtt som arbetats fram för de olikaverksamhetsomrÄdena Àr relevanta, giltiga, jÀmförbara och tillförlitliga.Metod:Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrÀdareför tvÄ kommuner och en kvantitativ del för att belysa anvÀndningen av KKiK samt engenomgÄng av mÄtten som ingÄr i KKiK.Resultat, slutsatser:Slutsatserna Àr att verktyget KKiK Àr en integrerad del av de tvÄkommunernas styrsystem och anvÀnds i huvudsak för jÀmförelser med andra kommunermen ocksÄ för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pÄgÄr en utveckling iden kommunala verksamheten dÄ allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nÀtverksom arbetar med att utveckla mÄttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jÀmförbarhet.KKiK mÀter inte enbart tjÀnstekvalitet och mÄtten avspeglar det faktum att det finns fleraintressen i den kommunala verksamheten som mÄste tillgodoses. Dels kommunledningensbehov av mÄlstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnasbehov av tjÀnster med god kvalitet. En viktig insikt Àr att kvalitet till stor del handlar om urvems perspektiv man definierar det och i vilket syfte..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att identifiera huruvida det förekommer ett förvÀntningsgap mellan affÀrsjournalister, klienter och revisionsbranschen och dÀrefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade pÄ en attitydenkÀt med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gÀllande oberoendet som detta förhÄllande kan medföra. Teorin fortsÀtter med en redogörelse av hur oberoendet bibehÄlls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förvÀntningsgapet och medias pÄverkan pÄ allmÀnhetens opinion.

MÄlet med palliativ vÄrd inriktas mot att bibehÄlla eller förbÀttra livskvalitet samt lindra lidande för patient och nÀrstÄende. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan pÄ vÀlmÄende för mÀnniskor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som frÀmjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att strÀva efter normalitet; Att kÀnna stöd i relationer; Att kÀnna tro och förtröstan; Att bibehÄlla en positiv instÀllning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

Studien hade flera syften. Det första var att pÄ detaljnivÄ kartlÀgga och presentera vilka hinder som finns i trafikmiljön pÄ VÀstra Esplanaden, i centrala UmeÄ. Det andra syftet var att klargöra vilket strÄk som anvÀnds mest av funktionshindrade personer. Ytterligare har syftet varit att studera vilka behov och begrÀnsningar funktionshindrade personer har och hur de upplever trafikmiljön pÄ VÀstra Esplanaden, vilka brister de upptÀckt i miljön och hur trafikmiljön kan förbÀttras och ÄtgÀrdas för att minska deras handikapp. MÄlet med studien har varit att genom intressentdialog samla Äsikter, göra avvÀgningar och prioritera ÄtgÀrder.

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen Àr att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslÀrarna, alltsÄ vilka delar som lÀrarna anser, ska ingÄ i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig pÄ. Det finns redan en del skrivet kring lÀrarnas didaktiska val men forskningen faller nÀr det kommer till elevernas uppfattningar kring lÀrarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgÄngspunkt har vi som blivande religionslÀrare ocksÄ valt att fokusera pÄ just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen Àr alltsÄ Àven att utifrÄn enkÀter med de intervjuade lÀrarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsÀmnet samt de didaktiska valen som deras lÀrare vÀljer att ta upp i religionsundervisningen. EnkÀtunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv instÀllning till religionsÀmnet och att deras engagemang framförallt grundar sig pÄ deras egna intressen för religionsÀmnet men ocksÄ lÀrarens engagemang.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

Syftet med mitt arbete har varit att fÄ en bild av hur ungdomarna tÀnker kring vÀnskapsval och relationsskapande. Jag har ocksÄ försökt fÄ fram faktorer som kan pÄverka valen, sÄsom kön, etnicitet, klass, och Älder. SjÀlva resan fram till vÀnskapsrelationen, att lyfta fram och visa hur ungdomar blir vÀnner, har ocksÄ varit ett syfte med denna undersökning. Jag har valt symboliskt interaktionism som teoretisk utgÄngspunkt dÄ den hjÀlper mig att bÀttre förstÄ och förklara interaktionen mellan ungdomar och relationskapandet.Som metod har jag valt kvalitativ metodstrategi, dÀr jag intervjuat ungdomarna och försökt att utgÄ frÄn deras svar i mina resultat.En av undersökningens slutresultat var att generella slutsatser kring hur vÀnskapsrelationer uppstÄr Àr vÀldig svÄra att göra, det Àr oftast mer Àn en faktor som spelar in och pÄverkar valet. Dessa faktorer samverkar och Àr ofta beroende av varandra.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.