Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats frÄn 1800-talet fram till idag. FrÄn att barnen ska ha fÄtt tillsyn och omsorg till idag dÀr pedagogerna arbetar utifrÄn barnens intressen och utveckling. I dagens samhÀlle behöver mÀnniskor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhÀllsutvecklingen. Vi har idag en lÀroplan för förskolan dÀr det finns mÄl om den nya tekniken som pedagogerna ska strÀva efter. Det hÀr kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

Jordbrukslandskapet har som frÀmsta uppgift att producera mat och rÄvaror. En uppgift som kommer att bli allt viktigare i framtiden i takt med att befolkningen ökar. Dagens agrara landskap prÀglas av ett högeffektivt jordbruk dÀr storskaliga ÄkerfÀlt strÀcker ut sig över vÄra svenska slÀtter. ?Odlingshinder?, sÄsom dikesgrenar eller stenrösen, har för lÀnge sedan undanröjts i förmÄn för en effektivare livsmedelsproduktion.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

Sociala medier med Facebook i spetsen har förÀndrat hur vi umgÄs och agerar pÄ Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstÄs Àven nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skrÀddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lÀttare Àn idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. MÀrker anvÀndarna av annonserna? Vidtar anvÀndarna ÄtgÀrder pÄ grund av att deras personliga uppgifter anvÀnds i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning med 101 deltagare.

Arbetet inriktar sig pÄ tvÄ frÄgor, dÀr den ena delen behandlar olika tillsynsmyndigheters arbete inom miljö- och hÀlsoskyddsomrÄdet, dÀr en jÀmförelse har gjorts mellan kommuner, lÀnsstyrelser och GenerallÀkaren. GenerallÀkaren Àr tillsynsansvarig inom Försvarsmaktens verksamheter. Den andra delen fokuserar pÄ tillstÄndsÀrenden dÀr intressekonflikter har uppstÄtt mellan intresset för totalförsvaret och övriga riksintressen samt andra skyddsvÀrda omrÄden enligt miljöbalken. Bakgrundsfakta och information om de olika myndigheternas arbete har inhÀmtats genom litteraturstudier av relevant litteratur om tillsyn och Àrenden, och genom intervjuer med tillsynspersonal samt studiebesök hos de nÀmnda myndigheterna. Arbetet med tillsyn inom miljö- och hÀlsoskyddsomrÄdet skiljer sig inte nÀmnvÀrt mellan de olika myndigheterna nÀr det gÀller ett antal punkter.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Sammanfattning FÀrska undersökningar har visat pÄ en kontinuerlig nedgÄng i elevers lÀsning av skönlitteratur. DÀrför har jag utfört en undersökning om hur man kan motivera dem till att lÀsa fler skönlitterÀra böcker. För att kunna utreda detta har jag gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt mig av tvÄ metoder, observation och intervju. Jag har intervjuat en lÀrare och Ätta elever som var involverade i tvÄ lÀsprojekt. Resultatet jag har fÄtt fram kan inte anses vara allmÀngiltigt men det Àr ju inte heller syftet med den kvalitativa metoden.

Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat Àmne, de senaste 10 Ären har det skett en ökning av tillÀmpningen av rörliga ersÀttningar. Belöningssystem anvÀnds som en mekanism i företagsstyrning för att Àgarna skall motivera de anstÀllda att agera i enlighet med Àgarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en Àr att fungera som incitament med syftet att fÄ en individ att agera framÄt. Belöningssystem kan Àven anvÀndas i motivationssyfte för att uppnÄ att en individ skall förvÀrva ett av principalen önskvÀrt beteende. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se pÄ hur specifika faktorer pÄverkar utformningen av belöningssystem.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det Àr frÀmst kortsiktiga finansiella intressen som fÄr ledningen pÄ företag att förÀndra organisationen med inriktning mot personalnedskÀrningar. Det finns tankegÄngar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka Àr mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. SvÄrigheter kan dock uppstÄ i hur man lyckas med förÀndringen, sÄtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförÀndring.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan ser med skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel, hur de vÀljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andrasprÄkslÀrare att det finns med att anvÀnda skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel? Hur vÀljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna var en kvalitativ enkÀtundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan i olika Äldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.