Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i LuleÄ kommun förhÄller sig till begreppet entreprenörskap och om och i sÄdana fall hur det integreras i verksamheten. Vi har brutit ned syftet i tre forskningsfrÄgor: Vilken betydelse lÀgger pedagogerna i begreppet entreprenörskap? Vilka attityder till begreppet har pedagogerna? Samt har entreprenörskap integrerats i förskoleverksamheten? I sÄdana fall hur? Den teoretiska aspekten vi valt i denna studie Àr fenomenografin eftersom det Àr pedagogernas tankar vi Àr ute efter. Vi har Àven valt att ha med det sociokulturella perspektivet dÄ det styrker vikten av det sociala samspelet och att andra mÀnniskor Àr viktiga för lÀrandet och den sociala utvecklingen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor i LuleÄ kommun.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med BalthazarlÄdan som ett fÀrdigdefinierat material innehÄllande enkla kemiska experiment. Det fÀrdigdefinierade materialet, BalthazarlÄdan innehÄller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspÀnning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer sÄ har svar pÄ följande frÄgor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett fÀrdigdefinierat material, en lÄda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrÄn ett fÀrdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det fÀrdigdefinierade materialet som en inspirationskÀlla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med BalthazarlÄdan pÄ olika sÀtt, antingen genom barnens intressen eller för att fÄ barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser mÄnga fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrÄn BalthazarlÄdan.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden pÄ Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönomrÄdet, beskriva dess förvaltningsmÀssiga planer och ÄtgÀrder, samt vÀga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkomrÄdet tillhandahÄller en hög ekologisk status. En fÀltundersökning gjordes dÀr tre inventerade naturytor pÄ 100 kvm har studerats utifrÄn antalet vÀxtarter, i koppling till ett större delomrÄde dÀr det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre omrÄden har benÀmnts som BerghÀllsomrÄde, Traditionellt skött park samt TrÀdgÄrdsodlingsomrÄde, efter hur de förvaltas.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

VeterinÀrer mÄste navigera mellan mÄnga olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurÀgare, samhÀllets förvÀntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska övervÀganden. Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilka intressen som ska vÀga tyngst; speciellt inte dÄ synen pÄ djurs moraliska status och (egen)vÀrde varierar, bÄde inom yrkeskÄren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen pÄ djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhÄllningssÀtt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mÄngfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrÄgasÀtter mÀnniskans behandling av djur. Utilitarism och rÀttighetsetik Àr exempel pÄ tvÄ filosofier som explicit utmanar dagens djurhÄllning, den senare ocksÄ det faktum att djur dödas för mÀnniskans skull.

De tvĂ„ torskbestĂ„nden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang, och om EU:s Ă„terhĂ€mtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbĂ€ttra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrĂ„n Elinor Ostroms Ă„tta designprinciper för institutionellt hĂ„llbara arrangemang, som innebĂ€r att om designprinciperna uppfylls, sĂ„ kan arrangemanget anses vara hĂ„llbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var ocksĂ„ att studera om dessa principer kan appliceras pĂ„ geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dĂ„ligt att applicera pĂ„ torskfisket.

Titel: ?Älska dig sjĂ€lv, men glöm inte sminket??En kvalitativ studie av tidningen Julias innehĂ„llFörfattare: Emma Andreasson och Julia ClausĂ©nHandledare: Malin SveningssonSidantal: 41 sidorKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: VĂ„rterminen 2014Syfte: Syftet Ă€r att undersöka vilka vĂ€rden och normer tidningenJulia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet.Metod & material: Kvalitativ innehĂ„llsanalys av tvĂ„ nummer av tidningen JuliaHuvudresultat: Julia Ă€r en tidning som vĂ€nder sig till lĂ€sare mellan 9-14 Ă„r.Studien visar att de Ă€mnen som fĂ„r störst utrymme i tidningen rör kĂ€ndisar, skönhet och mode. KĂ€nda kvinnor anvĂ€nds som inspirationskĂ€llor och utgĂ„ngspunkter nĂ€r det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klĂ€ sig. GenomgĂ„ende presenteras ocksĂ„ produkter som kan hjĂ€lpa lĂ€saren att uppnĂ„ de ideal som framkommer i tidningen. NĂ€r tjejer presenteras lĂ€ggs stor vikt vid utseende och stil, snarare Ă€n vid intressen eller yrke.

IdĂ©en med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgĂ„tt ifrĂ„n att vi har uppmĂ€rksammat en bristfĂ€llig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgĂ„rd pĂ„ 6400 mÂČ som endast bestod av en torftig asfaltsgĂ„rd och en sandlĂ„da. Det var tre smĂ„barnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades dĂ€r. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som frĂ€mjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen.

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Problem: I den globaliserade vÀrld vi lever i Àr den generella uppfattningen att samverkan Àr ett konkurrensmedel för företag. Det rÄder dock brist pÄ explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem dÄ företag i dagens samhÀlle arbetar alltmer i nÀtverk. Att företag bildar nÀtverksorganisationer kan nÀmligen leda till intressekonflikter dÄ flera olika intressen ska sammanlÀnkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nÀtverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnÄs genom att empiriskt studera och analysera nÀtverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi anvÀnder oss av Àr en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare pÄ Kristianstad Airport Àr att en av organisationerna Àr politiskt styrd.

Under hela Är 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitÀra katastrofen pÄ Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning pÄ sina reportage. BÄde Ekot och TV4 Nyheterna hade utsÀnda reportrar pÄ plats.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och instÀllning kravet om att minst tvÄ styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieÀgare har pÄ svenska börsnoterade bolag. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi samlat in bÄde primÀr- och sekundÀrdata. PrimÀrdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillÀmpar Koden. SekundÀrdata har samlats in frÄn regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. UtifrÄn litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance sÄsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur pÄ högstadiet och pÄ gymnasiet. Uppsatsen bygger pÄ en sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lÀrare. Deltagarna i undersökningen bestÄr av fyra lÀrare, tvÄ högstadie- och tvÄ gymnasielÀrare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lÀrare vÀxelvis vÀljer vilken litteratur som ska anvÀndas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lÀrarna att eleverna visar ett motstÄnd mot den klassiska litteraturen.