Titel: Med rÀtt teknik? en studie av ingenjörers instÀllning till rekrytering via sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet Àr att undersöka hur ingenjörer ser pÄ arbete och rekrytering i relation till sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av Ätta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna Àr positivt instÀllda till rekrytering via sociala medier, sÄ lÀnge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hÀnsyn taget till den privata sfÀren och individuella intressen.För de ingenjörer som har nÄgra Ärs arbetslivserfarenhet Àr det viktigt att skilja pÄ privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnÀten mellan olika sociala nÀtverk.Arbetsmarknadens stora efterfrÄgan pÄ ingenjörer gör att fÄ upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker dÀremot hÄlla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om nÄgon vÀldigt lockandetjÀnst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krÀvs att innehÄllet kÀnns vÀl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen kÀnns exklusiv och lÀttillgÀnglig.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.

Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod med influenser ifrÄn grundad teori. Syftet med studien Àr att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom anvÀnder för att hantera omgivningens sÀtt att se pÄ dem som avvikare. Studien bygger pÄ fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom dÀr de utifrÄn fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och frÀmmande situationer) fick berÀtta om hur det ser ut i deras vardagsliv. UtifrÄn det fick jag sedan fram flera olika strategier som de anvÀnder för att motverka att omgivningen ser pÄ dem som avvikare. Jag fick fram bÄde unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fÄtt fram mÄnga intressanta strategier.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter pÄ kyrkogÄrdar och lÀste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att anvÀnda spillvatten som bevattningsvatten. Jag sÄg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönomrÄdena Àr begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. FrÄgan som ska behandlas i denna rapport Àr: Kan dag- och drÀnvatten frÄn begravningsplatser anvÀndas till bevattning av begravningsplatser i stÀllet för att anvÀnda sig av kommunalt vatten? Att anvÀnda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser Àr att utnyttja en resurs som vi i Sverige Àr bortskÀmda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och drÀnvatten frÄn begravningsplatser kan anvÀndas till bevattning.

Examensarbete inom lÀrarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik pÄ förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och Är: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehÄllSammanfattning:Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer och observationer frÄn tvÄ olika förskolor dÀr författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se nÀr och hur barnen ges tillfÀlle att arbeta med matematik. Valet att bÄde intervjua och observera gjordes dÄ det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fÄngar man smÄ barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lÀgger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka tvĂ„ förskollĂ€rares tankar angĂ„ende verbal sprĂ„kutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda pĂ„ vad pedagogerna hade för tankar som de anvĂ€nde sig av i det sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen och huruvida de rent praktiskt anvĂ€nde sig av dessa tankar i verksamheten I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade tvĂ„ pedagoger pĂ„ en avdelning pĂ„ en privatĂ€gd förskola i en stor stad i södra Sverige dĂ€r alla barnen pĂ„ avdelningen hade svenska som modersmĂ„l. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativ intervju för att fĂ„ sĂ„ uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att pĂ„ ett naturligt sĂ€tt kunna följa pedagogernas sprĂ„kutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit Ă€r att det verbala sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen prĂ€glades av ett medvetet förhĂ„llningsĂ€tt till det sprĂ„kutvecklande arbetet av bĂ„da pedagogerna.

Syftet med studien Àr att ge en insyn i pedagogers olika förhÄllningssÀtt och tankar om musik i förskolan. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i sprÄkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger frÄn förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna Àr överens om att musik Àr en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sÄngsamlingen Àr ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemÄl om vilken musik de vill lyssna pÄ och dansa till.

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Undersökningens syftet Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i dagens samhÀlle. Vi har anlagt ett samhÀllsperspektiv pÄ undersökningen för att se om det finns faktorer i samhÀllet som pÄverkar elevers motivation. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr tagna i samhÀllsvetenskapsteorier sÄsom postmoderna och sociokulturella. Vi har Àven anvÀnt oss av tvÄ teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa Àr Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

I framtiden berĂ€knas antalet Ă€ldre över 65 Ă„r att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn pĂ„ Ă„ldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien Ă€r att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för Ă€ldre. Metoden var kvalitativ och ett mĂ„linriktat urval kombinerat med ett nĂ€tverksurval anvĂ€ndes. Tre fokusgruppsdiskussioner anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod.

Att barns möjligheter till ett lÀrande Àr beroende av miljöns utformning Àr ett framtrÀdande resultat i studien och i förskollÀrarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lÀrande. Den belyser ocksÄ hur förskollÀrarna axlar det ansvar som det förstÀrkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebÀr, samt förskollÀrares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter dÄ de iordningsstÀller förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar pÄ frÄgestÀllningar nÄs med hjÀlp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin bestÄr av Ätta intervjuer med förskollÀrare frÄn en medelstor stad i sydvÀstra Sverige.