Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevÄnare, dÀr kvinnor drabbas i nÀstan lika stor grad som mÀn. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje Är. Bakgrund: Det blir en stor omstÀllning i livet nÀr en person fÄr diagnosen Parkinson och detta pÄverkar bÄde den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige fÄr uppleva hur den sjuke förÀndras bÄde fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma Àr mycket pÄfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro Àr exempel pÄ kÀnslor som den anhörige kan uppleva i vÄrdandet.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Trots principen om avtalets subjektiva begrÀnsning kan det finnas skÀl till att utöka ett aktieÀgaravtals verkningar mot förvÀrvande tredje man för att skydda beaktansvÀrda intressen. DÄ rÀttslÀget Àr oklart Àr det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjÀlp mot sakrÀttens samt skiljerÀttens omrÄde kan klargöra rÀttslÀget.För att ge lÀsaren tillrÀcklig bakgrund för analysen beskrivs rÀttslÀget vad gÀller aktieÀgaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillÀmpningen. DÀrefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begrÀnsning, varefter en diskussion följer dÀr frÄgan huruvida analogier kan dras besvaras.Resultatet av denna framstÀllning Àr att en analogisk tillÀmpning kan göras mot de tvÄ undersökta rÀttsomrÄdena, dock endast i begrÀnsad utstrÀckning vad gÀller skiljerÀttens omrÄde. En kombinerad applicering av möjliga analogier frÄn sakrÀttens och skiljerÀttens omrÄden pÄ aktieÀgaravtal leder till ett resultat dÀr aktieÀgaravtalets bundenhet mot bÄde förvÀrvande tredje man samt kvarstÄende parter klargörs..

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

VÄrt syfte Àr att studera vad ett företagsekonomiskt perspektiv pÄ strategisk ledning innebÀr för en komplex turismdestination. En del av den strategiska planeringen pÄ en destination kan innefatta en strategi för turismen och vidare vill vi dÀrför betrakta begreppet turismstrategi, för att utifrÄn olika tankesÀtt analysera kring denna strategi och dess anvÀndning inom planeringen för destinationen. Med utgÄngspunkt i syftet har vi valt att utföra en kvalitativ empirisk undersökning i form av bÄde personliga intervjuer och intervjuer per telefon och e-post. Respondenterna har utgjorts av 24 beslutsfattare inom turismnÀringen hos svenska kommuner. Vidare har vi tillÀmpat lÀmplig litteratur samt vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i förÀldrastress i familjer med 1-Äriga barn i relation till kvinnans Älder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i förÀldrastress mellan kvinnor och mÀn.Metod: Studien Àr en tvÀrsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har anvÀnts. SPSQ bestÄr av fem delskalor: inkompetens, rollbegrÀnsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hÀlsoproblem. PostenkÀter skickades till förÀldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 förÀldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 mÀn, svarsfrekvensen var 38 procent.Resultat: FörÀldrastress i familjer med ettÄriga barn skilde sig inte Ät mellan yngre och Àldre mödrar. DÀremot hade omföderskor signifikant högre förÀldrastress Àn förstföderskor under delskalan inkompetens.

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, Àr ett vÄrdprogram som omfattarett antal interventioner som syftar till att förbÀttra patientens postoperativaÄterhÀmtning. God perioperativ kommunikation Àr viktig för utfallet av ett struktureratvÄrdprogram och för att försvara patientens intressen fyller anestesisjuksköterskan enviktig funktion. Tidigare forskning om ERAS ur anestesisjuksköterskans perspektivsaknas.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka anestesisjuksköterskans uppfattning omomvÄrdnaden av patienten i samband med kolorektal kirurgi dÄ ERAS-konceptettillÀmpas.Metod: Blandad inbÀddad design anvÀnds. För att testa studiens design genomförs enpilotstudie omfattande 20 semistrukturerade enkÀter. Data analyseras med hjÀlp avSPSS och kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Respondenternas uppfattning om den anestesiologiska omvÄrdnaden vidtillÀmpning av ERAS kunde delas upp i fem omrÄden: osÀkerhet om information,omvÄrdnadsÄtgÀrder, bristande kommunikation, standardiserat arbetssÀtt och avvikelsefrÄn ERAS.Diskussion: Det rÄder stor osÀkerhet kring vilken information patienten fÄtt preoperativtoch kommunikationen inom vÄrdteamet kan förbÀttras.

Mellanchefsrollen ses mÄnga gÄnger som komplex dÀr mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrÄn men Àven nedanifrÄn inom en organisation. De fungerar som en lÀnk mellan de övre och lÀgre delarna i organisationen vilket i mÄnga fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen Àr att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hÀlsa pÄverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Idag Àr miljöfrÄgor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat mÄnga företag att spara in pÄ mÄnga omrÄden i sin verksamhet. FrÄgan Àr om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjÀlpa verksamheten i dessa tider? Grön IT Àr framförallt uppmÀrksammat gÀllande energiförbrukning och Ätervinning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.