Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

VÄrt syfte Àr att studera vad ett företagsekonomiskt perspektiv pÄ strategisk ledning innebÀr för en komplex turismdestination. En del av den strategiska planeringen pÄ en destination kan innefatta en strategi för turismen och vidare vill vi dÀrför betrakta begreppet turismstrategi, för att utifrÄn olika tankesÀtt analysera kring denna strategi och dess anvÀndning inom planeringen för destinationen. Med utgÄngspunkt i syftet har vi valt att utföra en kvalitativ empirisk undersökning i form av bÄde personliga intervjuer och intervjuer per telefon och e-post. Respondenterna har utgjorts av 24 beslutsfattare inom turismnÀringen hos svenska kommuner. Vidare har vi tillÀmpat lÀmplig litteratur samt vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i förÀldrastress i familjer med 1-Äriga barn i relation till kvinnans Älder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i förÀldrastress mellan kvinnor och mÀn.Metod: Studien Àr en tvÀrsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har anvÀnts. SPSQ bestÄr av fem delskalor: inkompetens, rollbegrÀnsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hÀlsoproblem. PostenkÀter skickades till förÀldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 förÀldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 mÀn, svarsfrekvensen var 38 procent.Resultat: FörÀldrastress i familjer med ettÄriga barn skilde sig inte Ät mellan yngre och Àldre mödrar. DÀremot hade omföderskor signifikant högre förÀldrastress Àn förstföderskor under delskalan inkompetens.

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, Àr ett vÄrdprogram som omfattarett antal interventioner som syftar till att förbÀttra patientens postoperativaÄterhÀmtning. God perioperativ kommunikation Àr viktig för utfallet av ett struktureratvÄrdprogram och för att försvara patientens intressen fyller anestesisjuksköterskan enviktig funktion. Tidigare forskning om ERAS ur anestesisjuksköterskans perspektivsaknas.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka anestesisjuksköterskans uppfattning omomvÄrdnaden av patienten i samband med kolorektal kirurgi dÄ ERAS-konceptettillÀmpas.Metod: Blandad inbÀddad design anvÀnds. För att testa studiens design genomförs enpilotstudie omfattande 20 semistrukturerade enkÀter. Data analyseras med hjÀlp avSPSS och kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Respondenternas uppfattning om den anestesiologiska omvÄrdnaden vidtillÀmpning av ERAS kunde delas upp i fem omrÄden: osÀkerhet om information,omvÄrdnadsÄtgÀrder, bristande kommunikation, standardiserat arbetssÀtt och avvikelsefrÄn ERAS.Diskussion: Det rÄder stor osÀkerhet kring vilken information patienten fÄtt preoperativtoch kommunikationen inom vÄrdteamet kan förbÀttras.

Mellanchefsrollen ses mÄnga gÄnger som komplex dÀr mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrÄn men Àven nedanifrÄn inom en organisation. De fungerar som en lÀnk mellan de övre och lÀgre delarna i organisationen vilket i mÄnga fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen Àr att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hÀlsa pÄverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Idag Àr miljöfrÄgor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat mÄnga företag att spara in pÄ mÄnga omrÄden i sin verksamhet. FrÄgan Àr om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjÀlpa verksamheten i dessa tider? Grön IT Àr framförallt uppmÀrksammat gÀllande energiförbrukning och Ätervinning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, EU-domstolens avgörande Eurofood och dÀrpÄ följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jÀmförelse med rÀttslÀget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats Àr att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mÄn har försvÄrat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sÀtespresumtionen med hÀnvisning, sÄsom primÀrt och avgörande skÀl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat dÀr den aktuella domstolen Àr belÀgen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat dÀr bolaget Àven har sitt sÀte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sÀtespresumtionen enbart kan brytas med hÀnvisning till objektiva och faststÀllbara omstÀndigheter för tredje man. DÀrvid uttalades att nÀr ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat dÀr det registrerade sÀtet Àr belÀget, Àr den omstÀndigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillrÀckligt för att kullkasta presumtionen.

Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i SkÄne. De fem informanterna som deltagit i studien Àr samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansÄgs vara ett jÀmstÀlldhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta Àr komplext.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.