VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

Fusobacterium necrophorum Àr en gramnegativ anaerob bakterie som grupperas i ss. necrophorum och ss. funduliforme. Fusobacterium necrophorum ss. funduliforme har pÄ senare tid misstÀnkts kunna spela en roll vid vanligare svalginfektioner sÄsom halsfluss.

Föreningsidrottandet i Sverige Àr en utprÀglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av bÄde flickor och pojkar i Sverige idrottar av nÄgot slag i en förening fram till tonÄren, dock vÀljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta nÀr de kommer upp i Äldrarna mellan 13-20 Är. Det största av hoppet sker i de tidiga tonÄren, frÀmst bland flickor. Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berÀttelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att nÄgra faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist pÄ tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, trÀningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstÄ vid ett fysiskt inaktivt liv men Àven risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrÄn pedagogernas synvinkel, pedagogernas sÀtt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar barnen utifrÄn ett genusperspektiv. Studien uppmÀrksammar Àven pÄ vilket sÀtt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemÄl de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som anvÀnds för studien Àr intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer Àn hur man förhÄller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd Àven innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgÄr istÀllet frÄn individens intressen och erfarenheter.

Fallskador Àr ett stort hÀlsoproblemen hos Àldre. Ca 70 000 frakturer intrÀffar i Sverige Ärligen som kan hÀrledas till benskörhet och av dessa Àr 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador Àr av stor betydelse bÄde för individen och för samhÀllet. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för de idéer, förestÀllningar och normer som format underlaget för vÄr empiriska undersökning. VÄr ambition Àmnar beskriva reklammakarnas syn pÄ reklam idag och vilka val som pÄverkat kampanjernas utformande. Syftet ska besvaras med hjÀlp av frÄgestÀllningen, vilka strategiska val ligger bakom skapandet av reklam i vÄrt konvergerande mediesamhÀlle?Metod/Material: VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin, som utgörs av personliga intervjuer, stÄr i fokus. Studien speglas av tre teman, vilka reflekterar vÄr frÄgestÀllning om vilka strategiska val som ligger bakom skapandet av reklam.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap pÄverkas av lÀrares prioriteringar av Àmnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger pÄ lÀrarens instÀllning till artkunskap. Vi tittar ocksÄ nÀrmre pÄ hur naturundervisningen gÄr till och vad som kan ligga bakom lÀrarens val. Data i denna undersökning har inhÀmtats under intervjuer med sju lÀrare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen pÄverkas i mindre grad av lÀrarens eget intresse men dÀremot i hög grad av vad lÀrarna tror eleverna Àr intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, dÄ eleverna inte kan hÄllas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det Àr inte lÀrarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar pÄverkar dem sjÀlva och naturen omkring oss.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder och intressen till lÀsning. Den baseras pÄ intervjuer med nio pojkar i Ärskurs fem utifrÄn följande frÄgestÀllningar: vilka faktorer upplever pojkar pÄverkar deras intresse för lÀsning, hur anser pojkar att lÀraren pÄverkar deras lÀsintresse samt vilken typ av texter vÀljer pojkar att lÀsa? Arbetet Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med pojkar frÄn tvÄ olika klasser. Studien utgÄr frÄn teorin literacy, vilket betyder lÀs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjÀlp av fenomenografi som Àr en sjustegsmodell för dataanalys.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begrÀnsar den fria rörligheten pÄ spelmarknaden Àr förenlig med EG rÀtt samt om det kan misstÀnkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen Àn de som Äberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen Àr förenlig med EG-rÀtten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling pÄ marknaden och rÀttspraxis kan tala för att en Àndring i lagstiftningen Àr behövd.Uppsatsen visar pÄ flera faktorer som pekar pÄ att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte Àr förenlig med EG-rÀtten. Den stora ekonomiska hÀnsynen kan verka avgörande och fÄr inte vara ett huvudskÀl till en inskrÀnkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omstÀndigheterna pÄ spelmarknaden i Sverige för att de begrÀnsningar som gjorts inte lÀngre Àr lÀmpliga för att uppnÄ det ursprungliga syftet med inskrÀnkningarna.