Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, EU-domstolens avgörande Eurofood och dÀrpÄ följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jÀmförelse med rÀttslÀget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats Àr att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mÄn har försvÄrat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sÀtespresumtionen med hÀnvisning, sÄsom primÀrt och avgörande skÀl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat dÀr den aktuella domstolen Àr belÀgen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat dÀr bolaget Àven har sitt sÀte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sÀtespresumtionen enbart kan brytas med hÀnvisning till objektiva och faststÀllbara omstÀndigheter för tredje man. DÀrvid uttalades att nÀr ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat dÀr det registrerade sÀtet Àr belÀget, Àr den omstÀndigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillrÀckligt för att kullkasta presumtionen.

Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i SkÄne. De fem informanterna som deltagit i studien Àr samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansÄgs vara ett jÀmstÀlldhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta Àr komplext.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

Fusobacterium necrophorum Àr en gramnegativ anaerob bakterie som grupperas i ss. necrophorum och ss. funduliforme. Fusobacterium necrophorum ss. funduliforme har pÄ senare tid misstÀnkts kunna spela en roll vid vanligare svalginfektioner sÄsom halsfluss.

Föreningsidrottandet i Sverige Àr en utprÀglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av bÄde flickor och pojkar i Sverige idrottar av nÄgot slag i en förening fram till tonÄren, dock vÀljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta nÀr de kommer upp i Äldrarna mellan 13-20 Är. Det största av hoppet sker i de tidiga tonÄren, frÀmst bland flickor. Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berÀttelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att nÄgra faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist pÄ tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, trÀningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstÄ vid ett fysiskt inaktivt liv men Àven risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrÄn pedagogernas synvinkel, pedagogernas sÀtt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar barnen utifrÄn ett genusperspektiv. Studien uppmÀrksammar Àven pÄ vilket sÀtt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemÄl de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som anvÀnds för studien Àr intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer Àn hur man förhÄller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd Àven innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgÄr istÀllet frÄn individens intressen och erfarenheter.

Fallskador Àr ett stort hÀlsoproblemen hos Àldre. Ca 70 000 frakturer intrÀffar i Sverige Ärligen som kan hÀrledas till benskörhet och av dessa Àr 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador Àr av stor betydelse bÄde för individen och för samhÀllet. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för de idéer, förestÀllningar och normer som format underlaget för vÄr empiriska undersökning. VÄr ambition Àmnar beskriva reklammakarnas syn pÄ reklam idag och vilka val som pÄverkat kampanjernas utformande. Syftet ska besvaras med hjÀlp av frÄgestÀllningen, vilka strategiska val ligger bakom skapandet av reklam i vÄrt konvergerande mediesamhÀlle?Metod/Material: VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin, som utgörs av personliga intervjuer, stÄr i fokus. Studien speglas av tre teman, vilka reflekterar vÄr frÄgestÀllning om vilka strategiska val som ligger bakom skapandet av reklam.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap pÄverkas av lÀrares prioriteringar av Àmnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger pÄ lÀrarens instÀllning till artkunskap. Vi tittar ocksÄ nÀrmre pÄ hur naturundervisningen gÄr till och vad som kan ligga bakom lÀrarens val. Data i denna undersökning har inhÀmtats under intervjuer med sju lÀrare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen pÄverkas i mindre grad av lÀrarens eget intresse men dÀremot i hög grad av vad lÀrarna tror eleverna Àr intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, dÄ eleverna inte kan hÄllas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det Àr inte lÀrarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar pÄverkar dem sjÀlva och naturen omkring oss.