Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) Àr ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gÄngnavalÄret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvÀllspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, dÀr vi utgÄtt frÄn att allt i vÄromgivning Àr socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av Àrkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjÀlpt oss att uppnÄ vÄrt syfte.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lĂ€rande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vĂ„r studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande Ă„lder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

En utgÄngspunkt för vÄrt arbete har varit det som stÄr skrivet i förskolans lÀroplan, att vuxnasförvÀntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmÄgor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). VÄrt syfte med det hÀr arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet. Arbetetbygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÄ vi vill fÄ fram respondenternas Äsikter ochuppfattningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjordes Ätta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna arbetar olika med genus.

Sölvesborg Àr en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nÀra havet. Sölvesborgs kommun har som mÄl att öka invÄnarantalet frÄn 16 000 till 20 000 fram till Är 2020. Kommunen Àger fastigheten Hydro vilken Àr centralt belÀgen i Sölvesborg i anslutning till tÄgstationen. Idag anvÀnds fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tÄgstationen och förlÀnger centrumstrÄket. Detta examensarbete leder till fÀrdiga förslagshandlingar för fastigheten.

Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevÄnare, dÀr kvinnor drabbas i nÀstan lika stor grad som mÀn. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje Är. Bakgrund: Det blir en stor omstÀllning i livet nÀr en person fÄr diagnosen Parkinson och detta pÄverkar bÄde den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige fÄr uppleva hur den sjuke förÀndras bÄde fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma Àr mycket pÄfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro Àr exempel pÄ kÀnslor som den anhörige kan uppleva i vÄrdandet.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Trots principen om avtalets subjektiva begrÀnsning kan det finnas skÀl till att utöka ett aktieÀgaravtals verkningar mot förvÀrvande tredje man för att skydda beaktansvÀrda intressen. DÄ rÀttslÀget Àr oklart Àr det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjÀlp mot sakrÀttens samt skiljerÀttens omrÄde kan klargöra rÀttslÀget.För att ge lÀsaren tillrÀcklig bakgrund för analysen beskrivs rÀttslÀget vad gÀller aktieÀgaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillÀmpningen. DÀrefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begrÀnsning, varefter en diskussion följer dÀr frÄgan huruvida analogier kan dras besvaras.Resultatet av denna framstÀllning Àr att en analogisk tillÀmpning kan göras mot de tvÄ undersökta rÀttsomrÄdena, dock endast i begrÀnsad utstrÀckning vad gÀller skiljerÀttens omrÄde. En kombinerad applicering av möjliga analogier frÄn sakrÀttens och skiljerÀttens omrÄden pÄ aktieÀgaravtal leder till ett resultat dÀr aktieÀgaravtalets bundenhet mot bÄde förvÀrvande tredje man samt kvarstÄende parter klargörs..