Studien har  undersökt matematiklĂ€rare pĂ„ gymnasiet och deras erfarenheter frĂ„n att anvĂ€nda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lĂ€rare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populĂ€rt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. MĂ„nga skolor har valt att satsa mycket pengar pĂ„ att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det rĂ„der delade meningar om huruvida det finns nĂ„got samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under mĂ„nga Ă„r haft en hög förvĂ€ntan pĂ„ IT. Trots att flera av de undersökta lĂ€rarna i studien Ă€r positiva sĂ„ finns det ocksĂ„ mĂ„nga negativa erfarenheter att ta lĂ€rdom av.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med konkurs Àr frÀmst att skydda konkursgÀldenÀrens borgenÀrer genom att fördela deras förluster proportionerligt. Under senare Är har Àven framhÄllits att sjÀlva konkursförfarandet skall syfta till att frÀmja ett bibehÄllande av sysselsÀttning, samhÀllsintressen i övrigt samt att upptÀcka och beivra ekonomisk brottslighet. Konkursinstitutet har Àven en sanerande uppgift genom att det tvingar fram en avveckling av verksamhet som inte bÀr sig, En gÀldenÀr, som Àr pÄ obestÄnd, skall efter egen eller borgenÀrs ansökan försÀttas i konkurs. Möjligheten för tredje man att överklaga ett konkursbeslut har prövats av HD i en rad rÀttsfall, enligt vilka vare sig aktieÀgare, borgenÀr, styrelseledamot eller VD skall tillerkÀnnas talerÀtt. DÀremot har en person som riskerar att förlora egendom genom Ätervinning medgivits talerÀtt med hÀnvisning till att konkursbeslutet i sÄ hög grad pÄverkar dennes intressen.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

Studien syftar till att beskriva förskollÀrares egna erfarenheter efter genomgÄngen Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger pÄ deras förÀndrade förhÄllningssÀtt samt hur detta pÄverkar barns lÀrande. UtifrÄn syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollÀrare. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever deras förhÄllningssÀtt som förÀndrat, samt att detta pÄverkar barnens lÀrande positivt. De förÀndringar som beskrivs Àr en förÀndrad barnsyn och kunskapssyn samt förÀndring av planering och strukturering av verksamheten.

Den 1 juli 1992 trÀdde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikrafttrÀdandet kom den gruvrÀttsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen Àr en exploateringslag vari en avvÀgning gjorts mellan markÀgarnas, prospektörens och samhÀllets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsÀgarens stÀllning vid mineral- prospektering. FramstÀllningen bygger frÀmst pÄ förarbetena till mineral- lagen och 1974 Ärs gruvlagstiftning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka jÀmstÀlldhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus pÄ konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden bestÄr av diskursanalys av material frÄn tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jÀmstÀlldhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och nÀringslivet. UtgÄngspunkten Àr att diskurser Àr betydelsebÀrande system som Àr relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. UtifrÄn tidigare forskning framstÄr tvÄ aktörer vara sÀrskilt relevanta: vÀlfÀrdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att tvÄ diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Jordbruket Àr nÄgot vÀldigt centralt i vÀrlden dÄ jordbruket Àr det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen pÄ jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svÀlt. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och pÄ sÄ sÀtt förbÀttra förutsÀttningarna för handel mellan lÀnder. En helt liberal handel innebÀr att alla lÀnder konkurrerar pÄ lika villkor pÄ vÀrldsmarknaden. Detta ska ske genom att lÀnderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvÀrlden.

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte Ă€r aktiva i nĂ„gon föreningsidrott samt hur idrott och hĂ€lsa kan fĂ„ fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ser ut.Studien utgĂ„r frĂ„n strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte Ă€r aktiva i en idrottsförening har lĂ„g motivation till idrott och hĂ€lsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte Ă€r delaktiga i nĂ„gon idrottsförening Ă€r frĂ€mst att de inte har nĂ„got intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsĂ€ttningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre pĂ„ ett decennium. Begreppet jĂ€mstĂ€lldhet etableras i den politiska debatten och introduceras Ă€ven för första gĂ„ngen i lĂ€roplan för grundskolan 1969.Den hĂ€r samhĂ€llsutvecklingen mĂ€rks mycket tydligt i lĂ€romedlen för mellanstadiet och pĂ„ bara drygt tio Ă„r sker en enorm förĂ€ndring. FrĂ„n att vara starkt prĂ€glade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gĂ€ller sĂ€rskiljandet pĂ„ pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gĂ€ller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i lĂ€roböckerna.ÄndĂ„ visar det sig att utvecklingen i lĂ€roböckerna Ă€r nĂ„got slĂ€pande i förhĂ„llande till den samhĂ€llspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero pĂ„ att lĂ€romedel ofta har en lĂ„ng produktionstid och sĂ„ledes tenderar att hĂ„lla fast vid gamla normer och fördomar lĂ€ngre Ă€n vad den samtida samhĂ€llsdebatten anger..