Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsens syfte Àr att förklara drivkrafterna som pÄverkade utvecklingen av den svenska marinen under Ären 1999 - 2004. För att ta reda pÄ svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom tvÄ olika perspektiv, avsikten Àr att ta reda pÄ vilket perspektiv som har bÀst förklaringskraft. Perspektiven baseras pÄ tvÄ olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som Àr hÀmtade frÄn Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har Àven haft stor pÄverkan pÄ hur marinen ser ut idag. I undersökning framgÄr det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning Àr. Flera olika pÄverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

SjÀlvmord och sjÀlvmordstankar förekommer i högre utstrÀckning bland lÀkare Àn i andra yrkesgrupper. Sociala relationer Àr enligt studier viktigare för kvinnor Àn för mÀn i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, Àr viktigare i kopplingen till sjÀlvmordstankar för kvinnor Àn för mÀn. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bÀst förklarar sjÀlvmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nÀra signifikant mellan mÀn och kvinnor.

Studien har  undersökt matematiklĂ€rare pĂ„ gymnasiet och deras erfarenheter frĂ„n att anvĂ€nda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lĂ€rare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populĂ€rt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. MĂ„nga skolor har valt att satsa mycket pengar pĂ„ att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det rĂ„der delade meningar om huruvida det finns nĂ„got samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under mĂ„nga Ă„r haft en hög förvĂ€ntan pĂ„ IT. Trots att flera av de undersökta lĂ€rarna i studien Ă€r positiva sĂ„ finns det ocksĂ„ mĂ„nga negativa erfarenheter att ta lĂ€rdom av.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med konkurs Àr frÀmst att skydda konkursgÀldenÀrens borgenÀrer genom att fördela deras förluster proportionerligt. Under senare Är har Àven framhÄllits att sjÀlva konkursförfarandet skall syfta till att frÀmja ett bibehÄllande av sysselsÀttning, samhÀllsintressen i övrigt samt att upptÀcka och beivra ekonomisk brottslighet. Konkursinstitutet har Àven en sanerande uppgift genom att det tvingar fram en avveckling av verksamhet som inte bÀr sig, En gÀldenÀr, som Àr pÄ obestÄnd, skall efter egen eller borgenÀrs ansökan försÀttas i konkurs. Möjligheten för tredje man att överklaga ett konkursbeslut har prövats av HD i en rad rÀttsfall, enligt vilka vare sig aktieÀgare, borgenÀr, styrelseledamot eller VD skall tillerkÀnnas talerÀtt. DÀremot har en person som riskerar att förlora egendom genom Ätervinning medgivits talerÀtt med hÀnvisning till att konkursbeslutet i sÄ hög grad pÄverkar dennes intressen.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

Studien syftar till att beskriva förskollÀrares egna erfarenheter efter genomgÄngen Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger pÄ deras förÀndrade förhÄllningssÀtt samt hur detta pÄverkar barns lÀrande. UtifrÄn syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollÀrare. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever deras förhÄllningssÀtt som förÀndrat, samt att detta pÄverkar barnens lÀrande positivt. De förÀndringar som beskrivs Àr en förÀndrad barnsyn och kunskapssyn samt förÀndring av planering och strukturering av verksamheten.

Den 1 juli 1992 trÀdde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikrafttrÀdandet kom den gruvrÀttsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen Àr en exploateringslag vari en avvÀgning gjorts mellan markÀgarnas, prospektörens och samhÀllets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsÀgarens stÀllning vid mineral- prospektering. FramstÀllningen bygger frÀmst pÄ förarbetena till mineral- lagen och 1974 Ärs gruvlagstiftning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka jÀmstÀlldhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus pÄ konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden bestÄr av diskursanalys av material frÄn tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jÀmstÀlldhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och nÀringslivet. UtgÄngspunkten Àr att diskurser Àr betydelsebÀrande system som Àr relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. UtifrÄn tidigare forskning framstÄr tvÄ aktörer vara sÀrskilt relevanta: vÀlfÀrdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att tvÄ diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Jordbruket Àr nÄgot vÀldigt centralt i vÀrlden dÄ jordbruket Àr det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen pÄ jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svÀlt. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och pÄ sÄ sÀtt förbÀttra förutsÀttningarna för handel mellan lÀnder. En helt liberal handel innebÀr att alla lÀnder konkurrerar pÄ lika villkor pÄ vÀrldsmarknaden. Detta ska ske genom att lÀnderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvÀrlden.