VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollÀrare som arbetar pÄ samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehÄll. Vi valde att tolka vÄrt insamlade material utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhÀver en syn pÄ barn, kunskap och lÀrande som Àr lÀmpligt för studiens Àmne. VÄr tolkning av vÄr insamlade empiri visade resultat pÄ att förskollÀrarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollÀrarnas syn pÄ barn, kunskap och lÀrande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollÀrares arbetssÀtt skiljer sig frÄn de tvÄ resterande respondenterna dÄ förskollÀraren arbetar utifrÄn, vÄr tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och vÀljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmÄga, ökat kapillÀrnÀt, starkare hjÀrta och ökad lungkapacitet. HemtrÀning anses som en bra metod för personer som inte har sjÀlvförtroendet och motivationen att trÀna i en grupp eller pÄ ett gym. HemtrÀningsprogram krÀver dock en god sjÀlvdisciplin för att man ska uppnÄ resultat och öka sin muskelstyrka eller gÄ ner i vikt, vilket nu ens mÄl Àr med trÀningen. Motivationen Àr den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredstÀllelse.

Syftet med uppsatsen, att utifrÄn gÀllande rÀtt beskriva och granska statens skadestÄndsansvar kritiskt, har uppnÄtts med en traditionell juridisk metod. Principalansvar för staten har införts i 3 kap SkadestÄndslagen (SkL) utanför myndighetsutövning och vid densamma. Samma ansvar gÀllde vid felaktig myndighetsinformation. Enligt 3 kap 2§ SkL krÀvdes fel eller försummelse för ansvar. Felbedömningen var objektiv (för den enskildes rÀttsÀkerhet) och grundades pÄ den enskildes beroende och myndighetens maktstÀllning.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken litteratur som anvÀnds i B-kursen i svenska i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lÀrarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod dÄ vi intervjuar lÀrare och elever. I vÄr undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras pÄ olika sÀtt av de bÄda intervjuade lÀrarna. BÄda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena lÀraren anser att kronologisk lÀsning av klassiker och tidstypisk litteratur Àr det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och lÀsvana Àr viktigast.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

SjÀlvmord och sjÀlvmordstankar förekommer i högre utstrÀckning bland lÀkare Àn i andra yrkesgrupper. Sociala relationer Àr enligt studier viktigare för kvinnor Àn för mÀn i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, Àr viktigare i kopplingen till sjÀlvmordstankar för kvinnor Àn för mÀn. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bÀst förklarar sjÀlvmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nÀra signifikant mellan mÀn och kvinnor.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för nÄgra personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebÀr. Följande frÄgestÀllningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? PÄ vilket sÀtt styr olika omvÀrldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform anvÀndes och urvalet bestod av fem personer i Äldrarna 30-45 Är. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för vÀlbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor pÄpekades ocksÄ, till fördel för den reella relationen.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.