I denna uppsats diskuteras problematiken kring anvÀndandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet Àr att ta reda pÄ om Vattenfall AB VÀrme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som stÀlls pÄ den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. PÄ grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med tvÄ anstÀllda pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har Àven insamlats genom en kÀllanalys av ?SÀkerhet, hÀlsa och miljö 2006? som Àr den publikation dÀr Vattenfall AB VÀrme Uppsalas miljöredovisning ingÄr.

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring omrĂ„det lĂ€rande. De anser att lĂ€randet ses som en process, dĂ€r uppmĂ€rksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger i förskolan beskriver lĂ€randeprocesser, vid vilka tillfĂ€llen lĂ€randet sker och hur de skapar lĂ€rande situationer utifrĂ„n de förutsĂ€ttningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap anvĂ€nde vi oss av self report, vilket innebĂ€r att vi med hjĂ€lp av skrivna frĂ„gor kan ta reda pĂ„ vad pedagoger i förskolan har för syn pĂ„ lĂ€randet. Även observation har anvĂ€nts för att nĂ€rmare studera lĂ€randet i förskolan.ResultatResultatet visar att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade pedagogerna anser att det finns lĂ€randesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgĂ„r Ă€ven att det Ă€r viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrÄgor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ Àr en företagsform, dÀr medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssig verksamhet dÀr medlemmarna deltar. Detta innebÀr att verksamheten har en skyldighet att tillfredstÀlla sina medlemmars finansiella önskemÄl samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemÄl. För att kalla sig kooperativ sÄ ska företag följa sju principer, de sju principerna Àr riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Det hÀr examensarbetet handlar om pedagogers Äsikter kring inflytande i förskolan. Begreppet inflytande gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt och Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) anser att barnen bör ges mer inflytande Àn vad de ges just nu. Barnen i förskolan har rÀtt att föra fram sina Äsikter och pÄverka sin situation, pedagogerna Àr skyldiga att respektera och lyssna pÄ barnen (Skolverket, 2010). Pedagogerna som deltar i studien har fÄtt frÄgan hur de arbetar för att ge barnen inflytande och i vilka situationer de anser att det sker. Pedagogernas Äsikter samlades in med hjÀlp av en ostrukturerad enkÀtundersökning och tvÄ semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt samlades 15 enkÀter in frÄn fyra förskolor.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Uppsatsen syftar till att utreda hur den gÀllande rÀtten ser ut avseende förbudet mot köp av sexuell tjÀnst. DÄ lagen frÄn olika hÄll har blivit kritiserad för att vara en symbollag och sakna effektivitet har det varit författarnas ambition att nÀrmare undersöka syftet bakom lagen och hur rÀttstillÀmpningen fungerat i praktiken. Under arbetets gÄng har det framkommit att lagen frÀmst anses skydda samhÀlleliga intressen, sÄsom bekÀmpandet av prostitution och den kringliggande kriminaliteten. För att en sexköpare ska dömas för köp av sexuell tjÀnst krÀvs att en tillfÀllig sexuell förbindelse Àgt rum i utbyte mot ersÀttning. Den av rÀttspraxis fastslagna pÄföljden för enstaka köp av sexuell tjÀnst Àr 50 dagsböter, nÄgot som Àr jÀmförbart med pÄföljden för snatteri.

VĂ„rt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stĂ€rkande av sjĂ€lvuppfattning hos barn i förskoleĂ„ldern. I förskolans uppdrag lĂ€ggs stor vikt vid arbetet med att stĂ€rka barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Vi valde dĂ€rför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollĂ€rare respektive danslĂ€rare med dans och rörelse med fokus pĂ„ att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning? PĂ„ vilket sĂ€tt?För insamling av data anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollĂ€rare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer. VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.

Studiens syfte Àr att med hjÀlp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förÀndringar inom teknikÀmnet i Ärskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. FrÄgestÀllningen som det sökts svar pÄ i aktuell internationell forskning, Àr följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förÀndras för att öka teknikintresset hos flickor i Ärskurs 1-6, och i sÄ fall, varför och pÄ vilket sÀtt?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som Àr aktuella för Àmnet har valts ut för att ge en bred men ÀndÄ riktad sökning. Resultatet till studien Àr baserad pÄ tvÄ avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel Àr en metaanalys och fyra Àr forskningsstudier.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar innehÄllet i grundskolans musikundervisning, med sÀrskilt fokus pÄ momentet sÄng. FrÄgestÀllningarna som jag önskar svara pÄ i denna uppsats Àr följande: Vilka didaktiska val gör lÀrarna vad gÀller musikundervisningens innehÄll och upplÀgg? Hur förhÄller sig musiklÀrarna till momentet sÄng och varför? Vilka faktorer anser musiklÀrarna pÄverkar undervisningsinnehÄllet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklÀrare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehÄllet i musikundervisningen pÄ grundskolan varierar mycket frÄn lÀrare till lÀrare. Det analysverktyg jag anvÀnde mig av var ramfaktorteorin.