Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares syn pÄ demokrati i förskolan och pÄ vilket sÀtt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus pÄ barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lÀrarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. LÀrarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebÀr och betyder för dem. LÀrarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna pÄ barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsÀttningar sÄ skapar de möjligheter för barnen att fÄ inflytande över verksamheten. Det Àr viktigt att utgÄ frÄn det kompetenta barnet och Àven en förutsÀttning för att uppnÄ inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Titel: Vad sÀger kvinnan i bÄten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvÀndning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien Àr att se om det gÄr att utröna karaktÀrer ihur medieanvÀndning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbÄt.Metod: En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna frÄn djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det gÄr att utröna karaktÀrer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbÄt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gÀller livsstil, detta gÄr i sin tur att koppla till deras medieanvÀndning. Ur detta gÄr det att utrönakaraktÀrer.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer vÀrldsomfattande och med detta har kraven ökat pÄ en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige rÄder sedan lÀnge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som rÄder i mÄnga andra lÀnder. Det Àr viktigt att Sverige utformar sina Ärsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprÀtthÄlla konkurrenskraften och lÀsvÀnligheten och dÀrmed Àven kunna attrahera utlÀndska intressenter. En förutsÀttning för detta Àr attförÀndra det rÄdandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrÄn det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rÄdande kopplingen.

Syftet i detta examensarbete var att finna förĂ€ndringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrĂ„n samhĂ€llets och skolans förĂ€ndring under denna period. Vad som pĂ„verkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förĂ€ndringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag Ă€r vĂ€l medvetna om sitt livslĂ„nga lĂ€rande, de vĂ€ljer utifrĂ„n sig sjĂ€lva. FrĂ„n början har ungdomarnas val inför gymnasiet pĂ„verkats utifrĂ„n vilken samhĂ€llsklass de kommit ifrĂ„n och resultatet har dĂ„ blivit det klassiska mönstret, de ungdomar frĂ„n de högre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer högre utbildning medan ungdomar frĂ„n de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer den kortare varianten av utbildning.

Undersökningen fokuserar pÄ hur lÀrare pÄverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lÀrarna Àr nÀr det gÀller vikten av att motivera eleverna. Vi vill Àven ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lÀrare har nÀr det gÀller elevernas motivation. Undersökningen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera de bestÀmmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. TillstÄndsprocessen berör frÀmst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kÀrnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rÀttskÀllor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörÀttsliga systemet av bestÀmmelser. Teoridelen inleder med att kartlÀgga det rÀttsliga systemet i sin helhet, dÀrefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa frÀmjar mÄlet om hÄllbar utveckling. Vi har begrÀnsat oss pÄ fastighetsrÀttens omrÄde.

Arbetet har analyserat hur skadestÄnd kan tillföras utifrÄn argumentation kring avtal. DÀr avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillÀmpas skadestÄndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt dÄ tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrÀtt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och nÀringsidkare vid ren förmögenhetsskada nÀr en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har dÀrför genomgÄtt dels en kort komparativ analys utifrÄn olika rÀttsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rÀtt för att kunna besvara syftet.

Syftet med min studie var att utvÀrdera ett första steg i ett treÄrigt pilotprogram i karriÀrvÀgledning pÄ gymnasiet. KarriÀrvÀgledningen genomfördes i tvÄ klasser pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. MÄlet med karriÀrvÀgledningen var att elever i mindre grupper skulle fÄ chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsÀttningar för att se sin egen karriÀrutveckling och ta ansvar för sin karriÀrprocess. För att försöka fÄ en djupare förstÄelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation pÄverkat elevernas karriÀrutveckling, intervjuades Ätta elever. Som ett sammanfattande svar pÄ min frÄgestÀllning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan pÄ elevernas karriÀrutveckling.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka retoriska medel som anvÀnds för att möjliggöra identifikationen mellan lÀsaren och huvudkaraktÀren Mamma Mu. Uppsatsen anvÀnder sig av teorier om berÀttelser och identifikation, framhÄllna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt omrÄde har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrÄn kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen Àr att det i boken tillÀmpas antites för att distansera Mamma Mu frÄn hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna kÀnna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som lÀsaren, upprepning för att kontinuerligt bekrÀfta att Mamma Mu Àr ett barn; entymem för att lÀsaren ska sjÀlv komma till slutsatsen att Mamma Mu Àr ett barn..

Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.

Syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ hur elever som befinner sig i lÀs- och skrivsvÄrigheter anser att undervisningen i svenska bör lÀggas upp sÄ att den passar dem. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med tre gymnasieelever som befinner sig i lÀssvÄrigheter. Resultatet visar att det var först under högstadietiden som de intervjuade eleverna upplevde att de befann sig i lÀssvÄrigheter. Orsaken till att de hamnade i svÄrigheter med lÀsningen ansÄg de fanns i bristen pÄ anpassning av texter. Texterna de presenterades för under denna tid var antingen för svÄra eller ointressanta.

Trafficking Àr ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhÀllet. Given den transnationella karaktÀren hos problemet, krÀvs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning pÄ trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet Àr vitalt för att fÄ ett slut pÄ den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn pÄ problemet, föreslÄr olika ÄtgÀrder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt Àn till samarbete. Dessa organisationer stÀller vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att fÄ sina röster hörda..

Arbete och fritid Àr tvÄ faktorer i mÀnniskans liv. Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsrelaterad stress pÄverkar mÀnniskors fritid. De frÄgestÀllningar som anvÀndes för att finna svar pÄ detta var: Upplever mÀnniskor arbetsrelaterad stress och hur visar den sig? Tar mÀnniskor med sig arbetsrelaterad stress till sin fritid och om de gör det hur pÄverkar detta fritiden? Vad gör mÀnniskor för att hantera den arbetsrelaterade stressen om den inverkar pÄ fritiden? För att genomföra studien anvÀndes halvstrukturerade intervjuer, 10 grundskollÀrare, en man och nio kvinnor deltog. Resultaten visar att mÄnga upplevde stress pÄ arbetet och att en stor del av dem skulle kunna bli bÀttre pÄ att skilja pÄ arbete och fritid, genom att till exempel bestÀmma sig för att arbetsuppgifter frÀmst ska skötas pÄ arbetet och att fritiden Àr tid för ÄterhÀmtning och egna intressen.