Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

Syftet med uppsatsen Àr att pÄ vetenskaplig grund problematisera hur en lÀrare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vÄr tid. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats pÄ valet av gymnasieelever som mÄlgrupp. Genom att ta del av lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys dÀr jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppvÀxtplatser. Motala ström avvattnar VÀttern vid utloppet i Motala och fortsÀtter sedan österut mot BrÄviken. StrömfÄrans fall genom Norrköping Àr betydande och i naturligt tillstÄnd bestÄr av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av BrÄviken lÀmnar en sÀrskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Med utgÄngspunkt i vÄrt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förstÄelsen av elevernas litteraturval till deras individuella lÀsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en Ärskurs 2-3 pÄ en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand vÀljer att lÀsa bokserier till den individuella lÀsningen i skolan och pÄ fritiden samt att de fÄr tips av kompisarna, lÀraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta Àr mÄlmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill lÀsa. Bokens innehÄll ska vara spÀnnande, roligt och lÀskigt och nÄgra vÀljer böcker pÄ grund av att de vill lÀra sig nÄgot.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

Studien tar utgÄngspunkt i det vidgade textbegreppet och undersöker vilka texttyper lÀrare i grundskolans Är 1-3 anvÀnder sig av i sin undervisning. Undersökningen beskriver Àven varför lÀrarna vÀljer att anvÀnda dessa texttyper.I studien ges en bild av hur diskussionen kring det vidgade textbegreppet ser ut, hur det vidgade textbegreppet beskrivs i skolans styrdokument samt den forskning som finns i Àmnet.Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ enkÀt som ligger till grund för en kvalitativ intervjustudie. 25 verksamma lÀrare har svarat pÄ enkÀten varav tre har intervjuats.Resultatet visar att lÀrarna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av samma texttyper och att skönlitteratur och handskrift dominerar undervisningen Àven om andra texttyper ocksÄ förekommer. Det som i stor utstrÀckning pÄverkar lÀrarnas textval Àr tradition samt egna intressen och kunskaper.I diskussionen jÀmförs resultatet av undersökningen med den tidigare forskningen och det vidgade textbegreppet problematiseras..

Vi Àr alla olika och har olika behov och förutsÀttningar. Men vi har alla rÀtt till en likvÀrdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. LÀrarna pÄ en skola i VÀstsverige kÀnde i takt med att klassen vÀxte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla dÀr de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjÀlp av aktionsforskning valde lÀrarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Syftet med studien Àr att utifrÄn tvÄ skolor lyfta lÀrares och elevers syn pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjÀlpmedel i undervisningen och hur lÀrare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i tvÄ olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet av vÄr studie visade att lÀrare till viss del anvÀnder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. LÀrarna skulle vilja anvÀnda sig mer av estetiska uttrycksformer, men kÀnner sig osÀkra i sin egen förmÄga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som trÄkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀroplanen. Avsikten Àr att studera hur lÀroplanen omsÀtts och pÄ vilket sÀtt den blir synlig i olika vardagshÀndelser. Forskningsstrategin Àr kvalitativ och dÀr har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att stÀllas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick frÄn lÀroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Denna studie handlar om hur frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk i syfte att förbÀttra mÀnniskornas villkor i u-lÀnder, med fokus pÄ hiv/aids. Att arbeta i nÀtverk har fÄtt en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgrÀnserna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka pÄ vilka sÀtt frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk för att uppnÄ gemensamma mÄl, i detta fall med uppgift att förbÀttra villkoren för hivsmittade i u-lÀnder. För att fÄ en djupare förstÄelse kommer LÀkare Utan GrÀnsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som anvÀnds Àr socialt nÀtverk, nÀtverksynsÀttet samt en beskrivning av hur nÀtverksorganisationer ser ut.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om naturmiljö och lÀrande utifrÄn flickor och pojkars lika vÀrde och hur de konkret arbetar med detta utifrÄn styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrÄn litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar pÄ att naturmiljö som lÀrandemiljö anvÀnds flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsÀttningar till lÀrande. FörskollÀrarna sÀger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika vÀrde men studien visar att det fortfarande finns mÄnga oreflekterade förestÀllningar om kön bland förskollÀrarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begrÀnsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rÀttigheter till.

Återköp utgör en stigande andel av företags utdelningspolitik. Enligt von Eije och Megginson (2008) Ă€r market-to-book ett nyckeltal som influerar utdelningspolitiken. Denna studie undersöker hur market-to-book pĂ„verkar valet mellan utdelning och Ă„terköp. Signalhypotesen anvĂ€nds för att förklara hur market-to-book kan sĂ€nda signaler om under- eller övervĂ€rdering av företag och pĂ„ sĂ„ vis förklara detta val. Studiens resultat visar att det inte finns nĂ„got samband mellan market-to-book och hur företag resonerar kring sin utdelningspolitik.