Syftet med min studie Àr att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gÀllande de tvÄ gymnasiala Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Fokus ligger pÄ elevernas upplevelser av det skönlitterÀra arbetet inom vartdera Àmnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de tvÄ Àmnena. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning dÀr tre undervisningsgrupper i Àmnet svenska fÄtt representera Àmnet svenska och tvÄ undervisningsgrupper i svenska som andrasprÄk fÄtt representera det Àmnet. Utfallet presenteras utifrÄn Àmne och ger resultatet att andrasprÄkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. AndrasprÄkseleverna tycks Àven uppleva att skönlitteraturundervisningen Àr anpassad efter deras förutsÀttningar och intressen i högre grad Àn de elever som lÀser Àmnet svenska.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..

Syftet med studien Àr att genom samtal med barn i förskolan och med hjÀlp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhÄllande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien anvÀnde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 Är frÄn tvÄ olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och fÄ tillgÄng till rofyllda platser.

I detta arbete har vi studerat nÄgra pedagoger och deras syn pÄ lÀrande. En viktig del i dagens skola Àr att eleven sjÀlv kan och ska kunna pÄverka sin lÀrandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga sÄ nÀra elevens verklighet som möjligt för att pÄ ett bÀttre sÀtt fÄnga hans/hennes intresse och dÀrigenom öka motivationen. IstÀllet för att arbeta Àmnesvis vill vi utgÄ frÄn omrÄden som ligger eleven nÀra. Dessa omrÄden delar vi sedan in i teman.

Företag har först och frÀmst ekonomiska intressen att ta hÀnsyn till. Ett mÄl Àr att skapa acceptabel vinst för sina Àgare och ett delmÄl Àr att hÄlla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sÀtt att reducera denna Àr att företaget söker personal som inte bara Àr kompetent utan som Àven kan omfattas av företagets mÄlsÀttning och etik. PÄ sÄ sÀtt vÀxer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar lÀngre hos företaget.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande undersöka hur slöjdlÀrareser pÄ klÀdsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspÄ ett specifikt kunskapsmÄl: "Egen formgivning med hjÀlp av olika material, fÀrger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslÀrare. Resultatet visar att alla intervjuade lÀrare anvÀnder sig av klÀdsömnad iundervisningen, men pÄ olika sÀtt.

Bröstcancer Àr en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje Är. Trots mÀngden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioÄrsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer pÄverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

Uppsatsen analyserar hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i MÄl C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal Äsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens FunktionssÀtt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillÀmpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt pÄ grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala BegrÀnsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger pÄ att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen Àr vÀlavvÀgd och hur reglerna bemöter de utmaningar som InternetförsÀljning medför..

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

Ryssland Àr en av vÀrldens största olje- och gasproducenter. Detta tillsammans med landets bristande demokrati utgör ett hett debattÀmne i dagens energikonsumerande samhÀlle. I uppsatsen analyseras den ryska energipolitiken ur ett nationellt sÄvÀl som internationellt perspektiv. Den politiska och ekonomiska dimensionen utreds men uppsatsen gÄr ocksÄ djupare in pÄ olika gruppers identiteter och hur deras intressen styr politikens utformning. Resultatet pekar mot att den syn som det ryska folket och ledarna har pÄ sig sjÀlv spelar en stor roll.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

Arbetet behandlar frÄgan huruvida överskottet vid utmÀtning av bostad skall anses försvarligt eller ej i förhÄllande till de motstÄende intressen som vÀger in i denna bedömning; gÀldenÀrens beneficium och bostadssociala skyddsregler i förhÄllande till borgenÀrens ekonomiska intresse. Arbetet redogör till att börja med för de allmÀnna förutsÀttningar som gÀller vid utmÀtning samt reglerna om beneficium och dess tillkomst. DÀrefter förklaras begreppet överskott vid utmÀtning, dess tillkomst samt att detta stÀlls i proportion till de bostadssociala skyddsreglerna. Efter genomgÄngen av de grundlÀggande bedömningsfaktorerna visas en redogörelse för hur utvecklingen av bedömningen sett ut sen tillkomsten av reglerna. DÀrefter tas det aktuella rÀttsfallet NJA 2010 s.

FörskollÀrarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen, utan begrÀnsningar utifrÄn bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollÀrare arbetar med genusfrÄgor samt vilket förhÄllningssÀtt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollÀrarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjÀlp av bÄde kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollÀrare om deras syn pÄ genus.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför pedagoger vÀljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. VÄr mÄlsÀttning Àr att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever frÄn förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanstÀllts och jÀmförts med aktuell forskning pÄ omrÄdet. VÄr undersökning visar att den tematiska undervisningen Àr en metod som tillgodogör mÄnga elever, med varierande inlÀrningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Grundtanken i deliberativ demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jÀmlika medborgare. MÄlet med denna deliberation Àr att nÄ en rationell konsensus, och krÀver att deltagarna sÀtter sina personliga intressen, vÀrderingar och perspektiv Ät sidan, samt fokuserar pÄ det allmÀnna bÀsta. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik gÄr huvudsakligen ut pÄ att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhÀllets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation fÄr bedrivas, och dÀrmed riskerar att marginalisera vissa mÀnniskor. Jag diskuterar ocksÄ hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..