Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever ges förutsÀttningar att utveckla de olika förmÄgor som beskrivs i kursplanen för Àmnet matematik, LGR11, nÀr undervisningen bygger pÄ ett vanligt förekommande lÀromedel, Pixel. Metoden Àr kvalitativ och det har skett en textanalys pÄ geometriavsnitten i lÀromedlet. De förmÄgor som eleverna nÄr upp till Àr att anvÀnda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att sjÀlva kunna vÀlja olika sÀtt att lösa uppgifter. De fÄr Àven kunskap att förstÄ och anvÀnda olika uttrycksformer.

Syftet med denna studie Àr att undesöka vilket matematiskt innehÄll förskollÀrare synliggör vid anvÀndning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde observationer och kvalitativa intervjuer anvÀnts. TvÄ förskollÀrare frÄn en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 Är gamla. Resultatet visar att förskollÀrarna synliggör ett brett matematiskt innehÄll i den ovannÀmnda bilderboken.

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sÀmre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och dÀrför finner vi det intressant att undersöka nÄgon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krÀvs för att lösa uppgifter ur en lÀrobok pÄ gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i lÀroboken med hjÀlp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen gÄr uppgifterna att imitera frÄn lÀroboken eller sÄ behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger pÄ de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att pÄ ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den dÀr givna lösningsproceduren.

Jag har gjort en fallstudie pÄ den matematiska sprÄkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fÄtt vÀrdera sprÄkliga variabler av matematikÀmnet samt fÄtt fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgÄ vilken terminologi de anvÀnder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska sprÄk Àr bristfÀlligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bÀst ocksÄ anvÀnder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att sjÀlva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar pÄ vikten av att behÀrska sprÄket för att kunna utveckla tanken har en framtrÀdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sÀmre prestationer i TIMSS och andra internationella jÀmförelser av elevers matematikkunskaper..

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur det multimodala lÀrandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjÀlp utav tre frÄgestÀllningar. Med hjÀlp utav de tre frÄgestÀllningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill Àven som blivande KME-lÀrare se hur pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder sig utav estetiska uttryckssÀtt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssÀtten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp utav barnintervjuer, enkÀter till pedagogerna och observationer utav bÄde barnen och pedagogerna.

Detta examensarbete Àr en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kÄkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka matematiklÀrares medvetenhet om sitt matematiska sprÄk och lÀrarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska sprÄket för elevernas lÀrande. Betydelsen av det matematiska sprÄket Àr inskrivet i bÄde svenska och syd-afrikanska lÀroplaner för matematik pÄ gymnasiet. Tolv lÀrare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska sprÄket Àr viktigt för elevernas lÀrande. Resultaten visar att alla intervjuade lÀrare Àr medvetna om sitt matematiska sprÄk men Àven att lÀrare vÀljer att anvÀnda sig av det matmatiska sprÄket pÄ olika sÀtt.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga elevers svÄrigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjÀlp av en diagnos och en enkÀt ville jag undersöka elevers begreppsförstÄelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar pÄ att en del elever har Ätskilliga brister nÀr det gÀller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter pÄ nÀr de löser matematikuppgifter Àr textförstÄelse, matematiska begrepp, talförstÄelse och uppmÀrksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svÄrigheter i matematik inte tycks ha nÄgot större inflytande över deras instÀllning till matematik..

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..