Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Detta examensarbete undersöker nÀrmare lÀrares Äsikter om matematikundervisningen. Hur lÀrare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvÄrigheter, och i vilken utstrÀckning lÀrare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvÄrigheter att utvecklas i Àmnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lÀrare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvÄrigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver fÄ anvÀnda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Detta examensarbete Àr en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kÄkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka matematiklÀrares medvetenhet om sitt matematiska sprÄk och lÀrarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska sprÄket för elevernas lÀrande. Betydelsen av det matematiska sprÄket Àr inskrivet i bÄde svenska och syd-afrikanska lÀroplaner för matematik pÄ gymnasiet. Tolv lÀrare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska sprÄket Àr viktigt för elevernas lÀrande. Resultaten visar att alla intervjuade lÀrare Àr medvetna om sitt matematiska sprÄk men Àven att lÀrare vÀljer att anvÀnda sig av det matmatiska sprÄket pÄ olika sÀtt.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sÄngtexter. Den har Àven analyserat vilken kunskap förskollÀrarna sÀger att de tror sÄngtexterna förmedlar och hur mycket de anvÀnder sig av sÄngen i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts pÄ olika förskolor, och analyser av nio sÄngtexter har gjorts.FrÄgestÀllningarna var:Vilka matematiska begrepp finns i de sÄngtexter barnen möter pÄ förskolan? Vilka kunskaper sÀger pedagogerna i förskolan sig tro att sÄngtexterna ger barnen? Hur mycket anvÀnder sig pedagogerna av musik och sÄng i verksamheten?För att fÄ reda pÄ vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sÄngerna sÄ analyserades sÄngtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och lÀngd, form och rÀkneord.

I vÄr studie undersöker vi hur förskollÀrare beskriver det matematiska arbetssÀttet i förskolan.Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig anvÀnda förskolans lÀroplan i det matematiska arbetet. Valet av vÄrt undersökningsomrÄde grundas utifrÄn tidigare forskning om hur viktig den grundlÀggande matematiken Äterkommande beskrivs vara för barnens framtida förstÄelse och instÀllning till matematik. Resultatet frÄn vÄr studie visar att förskollÀrarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar Àven pÄ att samtliga förskollÀrare tycker det Àr viktigt att anvÀnda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förstÄelse för matematiken. Vidare visar vÄr studie pÄ att det inte finns nÄgon direkt planering vad gÀller det matematiska arbetet utan att den sker hÀr och nu i barnens vardag pÄ förskolan..

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror pÄ att eleverna inte har tillrÀcklig begreppsförstÄelse eller att begreppsmodellerna inte Àr tillrÀckligt utvecklade. Resultatet visar att det Àr av stor vikt att eleverna skapar sig en bÀttre förstÄelse av matematiska begrepp, för att kunna fÄ större matematisk förstÄelse. VÄr begreppsbildning som Àr en process om hur vi lÀr oss nya begrepp eller fÄr ytterligare kunskap om tidigare begrepp Àr av intresse för lÀrare dÄ studier visar att vi inte har tillrÀcklig kunskap. Denna uppsats har fokus pÄ hur vi kan anvÀnda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande tvÄ frÄgestÀllningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor:1) Hur kan begreppskartor anvÀndas inom matematikundervisningen?2) Vilka möjligheter/svÄrigheter kan det finnas med att anvÀnda begreppskartor?I denna studie anvÀnds tvÄ teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlÀrningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlÀrning vilket inkluderar hans tre matematikvÀrldar.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Studien ?Första- och andrasprÄkselever? En studie om hur sprÄket pÄverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker sprÄkets betydelse för matematiken och skillnaderna i sprÄkförstÄelsen mellan elever med svenska som förstasprÄk och elever med svenska som andrasprÄk i en storstad i SkÄne. I studien deltog 75 elever och metoden som stÄr till grund för studien Àr kvantitativ, i form av en undersökning bestÄende av en blandning av rÀkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestÄende av 6 frÄgor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa stÄr som underlag för studien och ordet problemlösning jÀmstÀlls med textuppgifter.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Är 1 och 2 definierar, anvÀnder och introducerar det matematiska sprÄket. Detta bland annat för att förstÄ vilken roll det matematiska sprÄket spelar för matematikförstÄelse dÄ det sÀgs att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre jÀmfört med andra lÀnder. Efter analysen av de kvalitativa intervjuerna med de fyra lÀrarna har vi, efter att ha inspirerats av fenomenografin, jÀmfört vÄr analys med vad forskningen anser om Àmnet. Vi har utgÄtt frÄn socialkonstruktivismen och dÀrför Àr kommunikation av olika slag en röd trÄd genom vÄrt arbete. Med kommunikation menar vi hÀr, kommunikation mellan mÀnniskor, med lÀroböcker samt kommunikationen med konkretiseringsmaterial.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssÀtt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fÄtt ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första lÀroplan, Lpfö 98, med uttalade mÄl att strÀva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik Àr ett sprÄk och barn i förskolan utvecklar matematisk förstÄelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

En individs prenatala testosteronhalter kan mÀtas genom att ta fram ett relationstal mellan lÀngden pÄ pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmÄga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. TvÄ hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermÀtningar och provresultat i matematik.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Detta examensarbete Àr en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstÄr i av- och pÄklÀdningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptÀcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen anvÀnder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.