Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förstÄelse för nÄgra utvalda matematiska begrepp och kartlÀgga vilka begrepp somvÄllar störst svÄrigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var Àven att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning.Studien var av jÀmförande art och utgick frÄn ett elevtest som genomfördes i Ärskurs 3 och 5 dÀr vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslÀrare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gÀllande begreppsbildningen, frÄn skolÄr 3 till skolÄr 5. Det begrepp som vÄllar störst svÄrigheter för eleverna Àr Àr lika med, vilket testresultat och intervjuer bekrÀftar..

Det övergripande syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever samtalar med varandra nÀr de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger pÄ hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de anvÀnder sig av. Vi har genomfört en studie med tvÄ grupper av elever i skolÄr 3. Grupperna bestod av tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka femÄringars tillÀgnande av matematikinnehÄll i tvÄ olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen rÀkna föremÄl som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjÀlp av logiska block, vilket Àr olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades Àven och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

I dagens samhÀlle finns det ett stort antal elever som har sprÄksvÄrigheter i matematikÀmnet, vilket pÄverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv nÀr det gÀller sprÄksvÄrigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser Àven hur pedagogerna tar hÀnsyn till elever som har sprÄksvÄrigheter och hur de agerar för att hjÀlpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien Àr uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Syftet med uppsatsen Àr ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda pÄ det observerade jag nÄgra barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade Àven barnen för att ta reda pÄ vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde Àven nÄgra aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frÄgade dem om samt att de anvÀnde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det pÄ förskolan förekommer nÄgot matematiskt lÀrande i byggrummet och i sÄ fall vilket matematiskt lÀrande som sker. Avsikten var ocksÄ att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lÀrande. Undersökning genomfördes pÄ en förskola med hjÀlp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och Àven miljön och vilket material som fanns tillgÀngligt. Resultatet visar att barnen anvÀnder mÄnga matematiska begrepp som t.ex.

SyfteStudiens syfte Àr att studera och kritiskt granska hur ett antal lÀrare uttrycker barns matematiska förstÄelse och hur forskare vÀljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklÀrande. De frÄgestÀllningar som Àr knutna till syftet Àr hur matematik framstÀlls i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som dÄ krÀvs av lÀrare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lÀrande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgÄngspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebÀr att jag vill förstÄ hur observationsprotokollet Àr utformat, hur lÀrarna uttrycker sig i det och hur de förstÄr dess innehÄll. BÄde dessa olika ?nivÄer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns sprÄkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollÀrare vÄgar anvÀnda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergÄng frÄn förskoleklass till grundskola. Dessutom Àr syftet att undersöka om det finns svÄrigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lÄgstadieelever, som grundskollÀrare kan förknippa med sprÄket. I studien har anvÀnts bÄde en kvantitativ (enkÀtundersökning av 18 förskollÀrare och 12 grundskollÀrare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare). Resultatet visar att de flesta förskollÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med sprÄklig utveckling inom matematik, de anvÀnder bÄde vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lÀrandesituationer som Àr planerade och schemalagda. De flesta tillfrÄgade förskollÀrare som arbetar i förskoleklass anvÀnder riktiga matematiska begrepp.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildlÀromedel för vuxna illitterata. LÀromedlet, som Àr en bildordbok, anvÀnds inom sfi-undervisningen i spÄr 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt lÀsvÀrde utifrÄn ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgÄtt frÄn semiotisk bildteori och inspirerats av sÄvÀl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning pÄ omrÄdet.