Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Syftet med uppsatsen Àr att besvara frÄgan om andrasprÄkselevernas ordförrÄd pÄverkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andrasprÄks­elever och tolv svenskfödda elever i Ärskurs 8. Jag har lÄtit eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet bestÄr av lÀstal, det andra av ordförstÄelse och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar pÄ detta sÀtt elevernas förmÄgor pÄ tre olika sÀtt. I studien ingÄr Àven en rÀknesaga, dÀr eleverna sjÀlva fÄr skriva ett benÀmnt tal.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

Denna studie handlar om hur personal och förÀldrar uppfattar hur och vad barn lÀr sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en barnskötare, en mÄltidspersonal, en kock, en skÄdespelare och tvÄ förÀldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och förÀldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lÀrde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lÀrande och matvanor, hur idén till projektet vÀcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken Àr att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare Äldrar, redan pÄ förskolan, med mÄl att kunna förbÀttra barns matvanor. Man utgÄr frÄn ett praktiskt-estetiskt Àmne sÄsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska Àmnen. Projektidén Àr att arbeta med maten som mÄl och medel i förskolan.

VÄrt syfte Àr att undersöka elevers förstÄelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna nÄr förstÄelsen. Dessa begrepp Àr vÀder, Ärstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen Àr att eleverna upplever vÀdret beroende av Ärstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor Àr att begreppen nÀmns i kursplanens uppnÄendemÄl för skolÄr fem och dÀrför ska vara kÀnda för elever och lÀrare. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning behövs ett underlag för bearbetning.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

?Vilken matematik ligger g(l)ömd?? Àr en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya lÀroplanen och om den hÄller Àven för övergÄngen till det Àmnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. HÀr finner du svaret pÄ hur vÀl matematikÀmnets syften och centrala innehÄll överensstÀmmer med eventuell matematik i övriga Àmnens syften och centrala innehÄll i Lgr 11, Ärskurs 4-6? UtifrÄn en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehÄllsanalys deducerad frÄn en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förstÄelse för lÀrares skoltillvaro och vilken effekt den fÄr för eleverna genom att analyseras idécentrerat.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur samspelet yttrar sig mellan sprÄkbarn, ett barn med en diagnostiserad sprÄkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal sprÄkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som Àr centrala i vÄrt arbete, men framför allt i vÄr analys. Vi kommer att redovisa för hur sprÄkstörning kom pÄ tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij dÄ deras tankar om sprÄkutveckling har spelat stor roll i vÄr analys. Under metod kan man lÀsa om metodval, urval samt genomförande av vÄr studie.

Utomhusmatematik Àr en god arbetsform vid inlÀrning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjÀlp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmÄga har förskollÀraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att dÀrmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ olika förskolor förhÄller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ÀmnesomrÄdet och utomhusvistelsens pÄverkan pÄ barn. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visar att förskollÀrare anser att utomhusmiljön Àr en god plats för stimulering av matematik.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

 Jag har undersökt elevers resonemang vid problemlösning i multiplikation. Detta har jag gjort genom kvalitativa och kvantitativa metoder i Ärskurs fem. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka resonemangsstrukturer (Lithner 2008) elever anvÀnder nÀr de löser multiplikationsuppgifter.Jag genomförde respondentintervjuer för att fÄ reda pÄ hur elever resonerar och vilka resonemang de anvÀnder sig av nÀr de löser matematikuppgifterna. Intervjustudien bygger pÄ fyra elevers resonemang om problemlösning i multiplikation med en ökning i uppgifternas svÄrighetsgrad. Jag kom fram till att majoriteteten av eleverna i mina intervjuer löste problemsituationer utifrÄn imitativa resonemang.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka beröringsytor mellan skolÀmnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av Àmnena som stÀrker och kompletterar varandra. Jag har utgÄtt ifrÄn tesen att man kan se pÄ svenskÀmnet som ett ?praktiskt-estetiskt? Àmne och bildÀmnet som ett kommunikativt sprÄkÀmne. Hur kan man utifrÄn det arbeta Àmnesintegrerat med Àmnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstÄs i förhÄllande till estetiska lÀrprocesser? Sex lÀrare, tre svensklÀrare och tre bildlÀrare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av Àmnena och de fÄr berÀtta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Denna uppsats undersöker om den psykiska avstÄndsstimulansen kan ha haft en inverkan pÄ svenska direktinvesteringsflöden under Ären 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjÀlp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mÀter faktorerna som pÄverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstÄnd till investeringarnas tilltÀnkta mottagarland. VÄra resultat visar att under denna tidsperiod har lÀnder som har uppfattats vara psykiskt avlÀgsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar Àn de som har upplevts som psykiskt nÀrbelÀgna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avstÄndsstimulansens inverkan pÄ investeringsbesluten bör kunna minskas med hjÀlp av kunskaps- och erfarenhetsrika nÀtverk.