Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

FörstÀrkt verklighet ger anvÀndare möjlighet att ta del av mer information via digital vÀg Àn vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstÀrkt verklighet applicerad pÄ liknande sÀtt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstÀrkt verklighet utvecklats och jÀmförts mot pappersinstruktioner i anvÀndartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De tvÄ aspekter av effektivitet som har undersökts Àr tidsÄtgÄng och mÀngd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat pÄvisas men sett till mÀngden fel har en effektivisering kunnat pÄvisas.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

BakgrundGer en bild av skolvÀsende för smÄ barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsÀttningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror pÄ hur lÀs och skrivkunnighet Àr spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv pÄ vad literacy/litteracitet Àr och hur dessa förmÄgor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmÀts betydelse för detta samt de sociala praktiker dÀr lÀrande sker.SyfteSyftet Àr att med min blick som svensk förskollÀrare beskriva och ÄskÄdliggöra literacy/litteracitet i nÄgra indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie med etnografisk ansats.

Abstract ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). LÀrarutbildningen; Malmö högskola.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Det rÄder statlig och politisk enighet om att barn och ungas lÀsfÀrdighet har försÀmrats vilketÀr alarmerande. Att skapa gynnsamma lÀrmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta omrÄde. Barns förhÄllande till böckersamt lÀsning grundlÀggs tidigt och den uppfattning barn erhÄller rörande böcker följer barnenupp i Äldrarna. Det Àr dÀrför av vikt att barn har tillgÄng till böcker, fÄr möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i anvÀndandet av dem. BÄde densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vilken matematik som uppstÄr i barnens fria lek pÄ förskolans gÄrd och under vilka förutsÀttningar detta sker. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi anvÀnt under vÄr undersökning Àr observationer. I observationsschemat anvÀnde vi oss av kategorier som hade anknytning till vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom pÄ förskolans gÄrd.

Studiens syfte Àr belysa och tydliggöra vilka diskurser som Àr rÄdande om mÀnniskor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi anvÀnt oss av i analysen Àr Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden bestÄr utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framstÀllandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi anvÀnder oss frÀmst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen anvÀnds begreppet subjektspositioner ifrÄn diskurspsykologin. Slutsatser i studien Àr att de mediala diskurser som rÄder om arbetslösa i fas 3 till stora delar Àr ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar pÄ tvÄ olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kÀmpar om tolkningsföretrÀde av den rÄdande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en förestÀllning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som rÄder inom sÄngundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgÄngspunkt frÄn ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vÄr studie pÄ frÄgorna: Vad kan begreppen innebÀra i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt i studien har innefattat tvÄ metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert dÀr nÄgra av röstkvaliteterna utfördes.

Genetik Àr ett erkÀnt komplicerat Àmne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svÄrt att ta till sig den oerhörda mÀngd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns tydliga problemomrÄden i genetikundervisningen pÄ gymnasiet sett utifrÄn ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillrÀckliga kunskaper eller har universitetslÀrarna för höga förhoppningar om studenternas ingÄngskunskaper? En genetikkurs pÄ universitetet blev föremÄl för min studie dÀr jag, bÄde kvalitativt och kvantitativt, undersökte frÄgan.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers anvÀndning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar frÄn förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna anvÀnder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken anvÀnds oftast vid höglÀsningsstunderna och nÄgra av pedagogerna ansÄg att de anvÀnder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.