Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning förÀldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har anvÀnts Àr enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga förÀldrar som möjligt. TvÄ förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att förÀldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns Àven ett behov att frÄn pedagogernas sida öka informationen till förÀldrarna.

SammanfattningKonsthantverk Àr ett begrepp som förÀndras i förhÄllande till hur samhÀllet förÀndras. Denna studie Àr dÀrför inriktad pÄ hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhÀlle eftersom den ligger sÄ nÀra andra begrepp sÄsom ?design?, ?slöjd?, ?konst?, ?hantverk? och ?formgivning?. Syftet Àr att skapa en större förstÄelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men ocksÄ för de som verkar inom eller i de nÀrliggande begreppen. Studien Àr uppbyggd pÄ litteratur som berör konsthantverk dÀr olika personer har tolkat och försökt sig pÄ att identifiera begreppet.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

FörstÀrkt verklighet ger anvÀndare möjlighet att ta del av mer information via digital vÀg Àn vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstÀrkt verklighet applicerad pÄ liknande sÀtt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstÀrkt verklighet utvecklats och jÀmförts mot pappersinstruktioner i anvÀndartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De tvÄ aspekter av effektivitet som har undersökts Àr tidsÄtgÄng och mÀngd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat pÄvisas men sett till mÀngden fel har en effektivisering kunnat pÄvisas.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

BakgrundGer en bild av skolvÀsende för smÄ barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsÀttningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror pÄ hur lÀs och skrivkunnighet Àr spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv pÄ vad literacy/litteracitet Àr och hur dessa förmÄgor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmÀts betydelse för detta samt de sociala praktiker dÀr lÀrande sker.SyfteSyftet Àr att med min blick som svensk förskollÀrare beskriva och ÄskÄdliggöra literacy/litteracitet i nÄgra indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie med etnografisk ansats.