Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

BakgrundMatematik Àr nÄgot som finns omkring oss hela tiden. Förskolans lÀroplan har under Är 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad bÄde förskollÀrare och förskolans arbetslag skall strÀva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter pÄ matematik i vardagen nÀr de leker och anvÀnder sig av olika material, vid dukning och nÀr de Àter. Men för att barnen skall förstÄ att det Àr matematik de hÄller pÄ med, behöver pedagogerna ha pÄ sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen pÄ ett lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ i vilka vardagliga situationer som nÄgra förskollÀrare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som anvÀnds vid dessa tillfÀllen och vilka kunskaper som de menar att barnen fÄr möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod.

Föreliggande studie syftar till att studera hur nÄgra lÀrare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare Är. Detta görs genom att observera och intervjua tre lÀrare i Ärskurs tvÄ och Ärskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga individualiseringen frÀmst sker till elever som finner matematiken svÄr och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förstÄelse till det matematiska innehÄll som behandlas. LÀrarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa Äterkoppling till den enskilda eleven..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om barns förstÄelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lÀttöverskÄdlig för pedagogen genom anvÀndning av ett konkret undervisningssÀtt. VÄr undersökningsgrupp bestod av 25 elever i Är 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area sÄ dÀrför valde vi det omrÄdet. Metoden vi anvÀnde vid de sju lektionstillfÀllena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfÀlle till mÄnga diskussioner och reflektioner bÄde hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvÀrderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förstÄelse för begreppet nÀr de arbetade med vÄra uppgifter.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.

Vi har studerat hur fotbollstrÀnare och spelare i sydvÀstra Sverige ser pÄ begreppet talang. Det Àr ett vÀldigt svÄrdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att Àn idag kan man inte definitivt definiera begreppet pÄ ett rÀttvist sÀtt. Talangreferenserna Àr dock vanligt förekommande i vÄra dagar, frÀmst genom massmedierna som pÄ mÄnga sÀtt styr vad vi som individer tror och tÀnker. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en ostrukturerad intervju, och totalt sÄ intervjuade vi sex stycken, jÀmnt fördelat pÄ tre spelare och tre trÀnare. Teorier som vi valt att anvÀnda oss av för detta ÀndamÄl Àr det sociokulturella perspektivet dÀr vi anvÀnde oss av frÀmst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur Àr John Dewey.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.

SammanfattningKonsthantverk Àr ett begrepp som förÀndras i förhÄllande till hur samhÀllet förÀndras. Denna studie Àr dÀrför inriktad pÄ hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhÀlle eftersom den ligger sÄ nÀra andra begrepp sÄsom ?design?, ?slöjd?, ?konst?, ?hantverk? och ?formgivning?. Syftet Àr att skapa en större förstÄelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men ocksÄ för de som verkar inom eller i de nÀrliggande begreppen. Studien Àr uppbyggd pÄ litteratur som berör konsthantverk dÀr olika personer har tolkat och försökt sig pÄ att identifiera begreppet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning förÀldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har anvÀnts Àr enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga förÀldrar som möjligt. TvÄ förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att förÀldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns Àven ett behov att frÄn pedagogernas sida öka informationen till förÀldrarna.