"Toalett" - Barns perspektiv på läsmiljöer är inget att skita i
En kvalitativ studie över barns planering och skapande av tänkbara lärmiljöer kring böcker
Det råder statlig och politisk enighet om att barn och ungas läsfärdighet har försämrats vilketär alarmerande. Att skapa gynnsamma lärmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta område. Barns förhållande till böckersamt läsning grundläggs tidigt och den uppfattning barn erhåller rörande böcker följer barnenupp i åldrarna. Det är därför av vikt att barn har tillgång till böcker, får möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i användandet av dem. Både densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker. Forskning synliggöräven att personal styr lärmiljön kring böcker på dagens förskolor vilket även kan bekräftasutifrån våra erfarenheter. Med detta examensarbete har vi för avsikt att bidra med kunskap tillforskningsläget angående barns perspektiv gällande läsmiljöer som kontrast till den forskningsom utgår från ett top down-perspektiv beträffande barns förhållande till litteracitet. Syftetmed examensarbetet är därmed att närma oss barns perspektiv, angående hur de önskarutforma lärmiljöer kring böcker, genom interaktion med barn på en förskoleavdelning iaktiviteter då de planerar och skapar tänkbara läsmiljöer.Studiens teoretiska utgångspunkter är barns perspektiv och sociala interaktioner irelation till mediering och kommunikation, barns erfarenheter och stöttningens betydelseutifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa begrepp är även grund till analys av det empiriskamaterialet som genererats på en förskoleavdelning med tre- till sexåriga barn och tillsammansmed två förskollärare genom deltagande observation, filmning, foto och fältanteckningar.Resultatet visar att barns perspektiv angående läsmiljöer framkom genom planering ochskapande av mindre läsrumsmodeller och innehöll artefakter av traditionell art såsom soffa,kuddar, bord, bokhyllor och att det ska vara mysigt. Barnen berättade även om och skapadeandra artefakter i läsmiljöer som kan ses utanför ramen för det traditionella såsom lästorn,toaletter, studsmatta och plats för lek. Resultatet visar också på att förskollärarnas stöttningför att närma sig barns perspektiv kännetecknades av verbal kommunikation i form av öppnaoch slutna frågor. De öppna frågorna möjliggjorde i högre grad ett lyftande av barnsperspektiv. De slutna frågorna innebar en styrning mot de av förskollärarna bestämdakulturella referensramar och artefakter, vilket i sin tur problematiserar ett närmande av barnsperspektiv.