UtbrÀndhet Àr idag ett vÀlkÀnt begrepp. SamhÀllet har haft en negativ utveckling dÄ det gÀller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lÀrare mÄr allt sÀmre. Denna studie syftar pÄ att ta reda pÄ vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrÀndhet i lÀraryrket. För att gÄ ett steg lÀngre Àn den forskning som gjorts i Àmnet tidigare, utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kom-munikationen mellan lÀrare och elev Àr det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollÀrare har intervjuats och, pÄ sÄ sÀtt, fÄtt tillfÀlle att delge sina Äsikter om vad de anser fungerar som hÀlsofrÀmjande nÀr det gÀller kontakten med elev-erna.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Syftet med denna undersökning Ă€r att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion Ă€r hĂ„llbar ur ett miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte Ă€r att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att frĂ€mja en mer hĂ„llbar konsumtion. För att nĂ„ detta syfte har tre forskningsfrĂ„gor formulerats. Vilka miljö- och hĂ€lsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hĂ„llbar ur ett miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka Ă€r regeringens strategier och ambitioner för att frĂ€mja en hĂ„llbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar Ă€ter mer kött Ă€n nĂ„gonsin tidigare.

I rapporten undersöks om det pÄ kort sikt blir nÄgon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende pÄ om de arbetar utifrÄn ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlÀrningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i Ärskurs 5 dÀr den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfÀlle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jÀmfördes genom att lÄta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. EfterÄt genomfördes ocksÄ intervjuer för att fÄ fram elevernas syn pÄ arbetssÀtten.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

Detta examensarbetes syfte Àr att jÀmföra svenska och ukrainska matematiklÀrares syn pÄ bevis och anvÀndning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger pÄ sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och tvÄ i sydvÀstra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framstÀllning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska lÀroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska lÀroböcker. Jag undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokuments aspekter pÄ matematiska bevis.

Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

Abstract Syftet med denna studie Àr att reflektera över en elevs övergÄng frÄn förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgÄngspunkt inte ligger pÄ sprÄkutveckling. MÄlet med undersökningen Àr att föra en diskussion om hur elevens förförstÄelse för ord och begrepp inom det svenska sprÄket pÄverkar hennes kunskapsinhÀmtning inom de samhÀllsorienterade Àmnena. Empirin bygger pÄ Ätta observationstillfÀllen samt tre tillfÀllen dÀr jag fick möjlighet att studera informantens lexikala fÀrdigheter genom samtal pÄ tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krÀvs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat pÄ att hon möts av en bristande insyn i hennes förförstÄelse för Àmnet och hennes tidigare skolerfarenheter.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.