Tidigare forskning har uppmĂ€rksammat elevers svĂ„righeter med brĂ„k samt brĂ„krĂ€kning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. UtifrĂ„n detta Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att studera de resonemang som elever för nĂ€r de löser uppgifter som innefattar division av brĂ„k. Vilka argument grundar sig val av strategi pĂ„ samt de lösningar som nĂ„s? Är argumenten förankrade i brĂ„kens inre matematiska egenskaper? Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ dĂ€r tre videoobservationer har gjorts av elever nĂ€r de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av brĂ„k.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

I denna uppsats undersöker vi elevers förstÄelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolÄr 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förstÄelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan berÀkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area Àr. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

ABSTRAKT Cremona, Eva och JÀgerdén, Calle (2009) Matte pÄ lÀtt svenska Àr svÄrt - en studie om andrasprÄkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sprÄkliga formuleringen har för andrasprÄkselevers resultat i matematik. I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser pÄ andrasprÄkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nÄ framgÄng i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmÄlsundervisning tas ocksÄ upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick pÄ IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, dÀr hemsprÄkslÀrare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkÀtundersökning.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares erfarenheter av att kombinera bilderbokslÀsning och matematik i förskolan. Förskolans lÀroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollÀrare ska se till att barnen i förskolan fÄr stimulans och utmaning i sin sprÄk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. LÀroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gÄ till.Den teoretiska utgÄngspunkten i detta examensarbete Àr Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebÀr att barn lÀr sig i sociala sammanhang. UtifrÄn vÄra erfarenheter sker bilderbokslÀsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att sprÄk och matematik Àr tvÄ Àmnen som hör ihop och stödjer varandra.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀroplanen. Avsikten Àr att studera hur lÀroplanen omsÀtts och pÄ vilket sÀtt den blir synlig i olika vardagshÀndelser. Forskningsstrategin Àr kvalitativ och dÀr har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att stÀllas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick frÄn lÀroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlÀgga ordens betydelse och begreppsförstÄelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolÄr 2. Jag ville undersöka vilka de svÄra begreppen i matematik var, jÀmföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade förÀldrar, likasÄ skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var Àven att se om pedagogerna kunde tÀnka sig att förÀndra sitt arbetssÀtt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla frÄn min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra omrÄden i matematik. DÀrefter intervjuades sju barn frÄn de olika klasserna som deltog i studien.