I denna uppsats undersöker jag i vilken utstrÀckning som matematik-böcker i grundskolans senare Är innehÄller rÀkneuppgifter som förutsÀtter sprÄkliga eller kulturella kunskaper som andrasprÄkselever inte nödvÀndigtvis besitter. UtifrÄn tidigare forskning om matematik ur ett andrasprÄksperspektiv redogörs för de svÄrigheter utöver de rent matematiska som andrasprÄkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen bestÄr av en analys av rÀkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkÀt dÀr ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehÄllande svÄrigheter andra Àn matematiska Àr relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet frÄn elevenkÀten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vÄlla problem för andrasprÄkselever. Slutsatsen blir att andrasprÄks-elever har lÄngt ifrÄn bara matematik att kÀmpa med nÀr de arbetar i matematikboken.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Tidigare forskning har uppmĂ€rksammat elevers svĂ„righeter med brĂ„k samt brĂ„krĂ€kning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. UtifrĂ„n detta Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att studera de resonemang som elever för nĂ€r de löser uppgifter som innefattar division av brĂ„k. Vilka argument grundar sig val av strategi pĂ„ samt de lösningar som nĂ„s? Är argumenten förankrade i brĂ„kens inre matematiska egenskaper? Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ dĂ€r tre videoobservationer har gjorts av elever nĂ€r de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av brĂ„k.

Denna studie om datoranvÀndandet i förskolan Àr en kvalitativ studie som baserar pÄ intervjuer med fem olika pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ datorer i förskolan. Detta för att datoranvÀndandet ökar och Àr idag lika sjÀlvklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig Älder. Under 2012 kom nyheten att varannan treÄring har anvÀnt internet.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

I denna uppsats undersöker vi elevers förstÄelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolÄr 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förstÄelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan berÀkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area Àr. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

ABSTRAKT Cremona, Eva och JÀgerdén, Calle (2009) Matte pÄ lÀtt svenska Àr svÄrt - en studie om andrasprÄkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sprÄkliga formuleringen har för andrasprÄkselevers resultat i matematik. I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser pÄ andrasprÄkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nÄ framgÄng i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmÄlsundervisning tas ocksÄ upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick pÄ IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, dÀr hemsprÄkslÀrare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkÀtundersökning.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares erfarenheter av att kombinera bilderbokslÀsning och matematik i förskolan. Förskolans lÀroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollÀrare ska se till att barnen i förskolan fÄr stimulans och utmaning i sin sprÄk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. LÀroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gÄ till.Den teoretiska utgÄngspunkten i detta examensarbete Àr Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebÀr att barn lÀr sig i sociala sammanhang. UtifrÄn vÄra erfarenheter sker bilderbokslÀsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att sprÄk och matematik Àr tvÄ Àmnen som hör ihop och stödjer varandra.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.