Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av pÄ vilket sÀtt rörelse har nÄgon pÄverkan pÄ lÀrandet i matematik. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, som arbetar pÄ tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in pÄ band och blev dÀrefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vÄr analys och vÄrt resultat. MÄnga av vÄra intervjudeltagare menar att rörelsen Àr viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel Àr betydelsefullt för lÀrande, fÄ en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter pÄ förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker nÀr pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergÄr till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick frÄn en kvalitativ inomhusstudie pÄ en förskola dÀr videoobservationer anvÀndes för samla in vÄrt empiriska material. Studien utgick frÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vad hÀnder nÀr pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergÄr barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade pÄ att pedagogerna Ä ena sidan Àr medvetna om sin roll i den fria leken och pÄ sÄ sÀtt blir som ett stöd för barnen men Ä andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer Àn vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergÄr till en styrd aktivitet.

Med denna studie vill vi öka förstÄelsen för hur barn i fyra- sexÄrsÄldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers nÀrvaro eller icke nÀrvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgÄngen behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och Àven pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i Äldrarna fyra- sex Är. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

Inom matematikÀmnet har e-bedömningar, aktiviteter dÀr digitala tekniker anvÀnds för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra omrÄden. Detta beror sannolikt pÄ det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt sprÄk och sÀrskiljer det frÄn traditionellt skriftsprÄk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik Àr att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i mÄnga fall varit lÄngsam och svÄr att begripa. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrÄn aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lÀtthet för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av vilken av teknikerna som lÀmpar sig bÀst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att lÄta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat pÄ inmatningstid, korrekthet och upplevd lÀtthet.Resultaten visar pÄ att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende pÄ samtliga undersökta aspekter.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

Det finns ett behov av att kombinera förmÄgor och variation i undervisningen i högre kurser pÄ gymnasiet dÄ det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och lÀroboksbundna. Syftet Àr att höja elevernas mÄluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmÄga och variationsteori tillverkas eller vÀljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras pÄ vilket sÀtt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmÄgan varieras mest följt av problemlösningsförmÄgan och bÄda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. NÀr det gÀller verklighetsnÀra uppgifter Àr det viktigt att de Àr anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lÀrares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer ocksÄ att belysa de olika situationer eleverna kan tÀnkas stöta pÄ i klassrummet. DÄ undersökningen Àr gjord i en klass med svenska som andrasprÄk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta pÄ som pÄverkar deras inlÀrning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lÀrandet och behandla nÄgra av de problem man som lÀrare kan komma att uppleva. Det finns en genomgÄng av det laborativa material som ofta anvÀnds i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte pÄ under mina observationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsomrÄde dÄ man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 Ärs perspektiv för att alla elever ska bli godkÀnda i matematik i Är 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lÀrare och förskollÀrare har vi fÄtt en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna pÄverkats. DÄ vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn pÄ hur den totala inlÀrningsprocessen ska se ut, vilket Àr grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd trÄd över grÀnserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tÀnkande och arbetssÀtt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslÄngt lÀrande.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning dÀr jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att fÄ en större förstÄelse kring byggmiljön stÀllde jag ocksÄ nÄgra frÄgor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstÀrkte översÀttningsledet frÄn det barnet redan kan (första ordningens sprÄk) till det barnet Ànnu inte förstÄr (andra ordningens sprÄk). Pedagogerna kunde med materialets hjÀlp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.