Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.

Syftet med detta arbete Àr att belysa betydelsen av ett professionellt yrkessprÄk hos pedagogerna pÄ förskolan.HuvudfrÄgan handlar om hur man kan anvÀnda mattesprÄk som redskap för att stimulera barns allmÀnnasprÄkutveckling. Jag kommer att presentera och analysera ett utvecklingsarbete, som jag har planerat ochgenomfört. Jag kommer att förklara och argumentera mina val av metod och syfte. Min uppsats kommer belysabetydelsen av ett professionellt yrkessprÄk hos pedagogerna och Àven dess pÄverkan pÄ barns inlÀrning ochkunskapsskapande. Mitt arbete rör sig inom omrÄdet matematik och sprÄk och kommer att synliggöra sambandetmellan anvÀndningen av det matematiska sprÄket och barnens allmÀnna sprÄkutveckling.Jag har anvÀnd mig av aktionsforskning som metod inom ramen för min verksamhets utvecklingsprojekt inomkursen LAU 375.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

För att elever ska uppnÄ mÄlen i matematik under lÄgstadiet krÀvs inte endast förstÄelse i matematik utan Àven förstÄelse för lÀsning och sprÄk. FrÄn bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmÀrksammat att lÀrare inte lÀgger fokus pÄ detta lÀrandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver frÄga om hjÀlp för att förstÄ vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av lÀraren.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering. Ett sÀrskilt syfte Àr att pröva metoden geografisk profilering pÄ ett urval av svenska serievÄldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). UtifrÄn mitt syfte och frÄgestÀllningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, fÄr ett bredare dataunderlag och en sÀkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frÄgestÀllningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen pÄ de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man sÀga att de frÀmsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie Àr att med matematiska formler som baseras pÄ empiriska data om mÀnniskans naturliga rörelsemönster kan förutse utgÄngspunkten för sjÀlva rörelsemönstret.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn lÀrare som ingÄr i Matematiklyftet, beskriva och analysera lÀrares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklÀrande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstÄs. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med 12 lÀrare som Àr behöriga i samt undervisar i matematik i Ärskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att frÀmja elevers matematiklÀrande. UtifrÄn studiens lÀrarröster framtrÀder lÀrarens Àmneskunskap och didaktiska val rörande allt frÄn lÀrandemÄl, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

I denna uppsats undersöker jag i vilken utstrÀckning som matematik-böcker i grundskolans senare Är innehÄller rÀkneuppgifter som förutsÀtter sprÄkliga eller kulturella kunskaper som andrasprÄkselever inte nödvÀndigtvis besitter. UtifrÄn tidigare forskning om matematik ur ett andrasprÄksperspektiv redogörs för de svÄrigheter utöver de rent matematiska som andrasprÄkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen bestÄr av en analys av rÀkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkÀt dÀr ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehÄllande svÄrigheter andra Àn matematiska Àr relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet frÄn elevenkÀten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vÄlla problem för andrasprÄkselever. Slutsatsen blir att andrasprÄks-elever har lÄngt ifrÄn bara matematik att kÀmpa med nÀr de arbetar i matematikboken.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Denna studie om datoranvÀndandet i förskolan Àr en kvalitativ studie som baserar pÄ intervjuer med fem olika pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ datorer i förskolan. Detta för att datoranvÀndandet ökar och Àr idag lika sjÀlvklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig Älder. Under 2012 kom nyheten att varannan treÄring har anvÀnt internet.