Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska som frĂ€mmande sprĂ„k och svenska som andrasprĂ„k. Som utgĂ„ngspunkt till vĂ„r studie hade vi följande frĂ„gestĂ€llningar:? Vilka inlĂ€rningsstrategier sĂ€ger elever att de anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k nĂ€r de lĂ€r sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihĂ„g ord?? Är vissa ord lĂ€ttare Ă€n andra att lĂ€ra sig?? Var lĂ€r de sig bĂ€st?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlĂ€rningsstrategier i engelska och svenska som andrasprĂ„k?Teori: Den teoretiska ramen utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, dĂ„ Vi bland annat beskrev tvĂ„ sprĂ„kpedagogers inlĂ€rningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vĂ„r studie var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k. För att kunna trĂ€nga djupt in i varje informants tĂ€nkande och uppfattning anvĂ€nde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt pĂ„ den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i Ă„ldrarna 10 ? 19 Ă„r fĂ„tt möjlighet att med hjĂ€lp av intervjuer reflektera över hur de lĂ€r sig ord i engelska och svenska som andrasprĂ„k.

I detta arbete kommer ni fÄ ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett sprÄkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet Àr att studera hur pedagoger beskriver musik som sprÄkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan. Detta syfte Àr sedan utformat till tvÄ frÄgestÀllningar. Varför musik som sprÄkutvecklande verktyg Àr viktigt Àmne, Àr av den anledningen att den Àr avgörande för barnets hela sprÄkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom nÀr vi lÀste om det Uddén (2004) skriver angÄende musiken inom lÀrarutbildningen.

Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnÄ med tanke pÄ elevernas utveckling och förstÄelse för Àmnet. Med studien vill jag ocksÄ se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat lÀrare pÄ olika skolor, frÄn Ärskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lÀrare tar sig an undervisningen och dÀrefter jÀmfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig pÄ att eleverna fÄr arbeta pÄ ett konkret sÀtt, dÀr de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Det senaste decenniet har matematikundervisningen i Japan fÄtt mycket uppmÀrksamhetför dess annorlunda och unika sÀtt jÀmfört med vÀsterlÀndska motsvarigheter. Dennaundersökning jÀmför matematisk problemlösning mellan Sverige och Japan. Treundersökningsmetoder anvÀndes: analys av lÀromedel, lektionsobservation ochelevlösningsanalys. Under de svenska lektionerna arbetar eleverna ofta enskilt medmÄnga uppgifter, dÄ de samtidigt lÀr sig matematiska begrepp och lösningsprocedurer.PÄ det sÀttet skaffar sig högpresterande elever en sjÀlvsökande problemlösningsförmÄga.Eleverna föredrar att anvÀnda konkreta metoder vid problemlösning. De japanskalektionerna dÀremot fokuserar mest pÄ genomgÄngar av nytt stoff med ett fÄtal problem.Klassdiskussioner om olika lösningsmetoder ger eleverna en djupare bild av problemen.Elever arbetar med algebra i större utstrÀckning och Àr vana vid att uttrycka sig pÄmatematiskt korrekt sprÄk.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lÀrande.Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lÀrarna pÄ bedömning?- Ser lÀrarna att arbetet med bedömning kommer att förÀndras efter fortbildningen?Vi vill ocksÄ undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnÀmnden (Bun) hade med fortbildningen för lÀrare under hösten 2008.Teori: Vi har anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrÄn ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre grÀnserna i skolans vÀrld pÄverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar ocksÄ upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: VÄr undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lÀrare som undervisar i Är 3-5. Vi har Àven intervjuat lÀrprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vÄr kommun.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lÀgger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan Àr oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag dÀrför att undersöka pÄ vilket sÀtt matematiklÀrande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag variation i pedagogernas arbetssÀtt med matematik. Vissa fokuserade mycket pÄ matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lÀra barnen matematik. Min undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Bakgrund: I grundskolans lÀroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmÄgor och att dessa Àr centrala. En av dessa Àr kommunikationsförmÄgan, som Àr sÀrskilt betydelsefull genom att den sammanlÀnkas till alla de övriga, sÄsom de som gÀller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmÄgan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lÀrare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsÀttning Àr att individuell fÀrdighetstrÀning i lÀrobok Àr otillrÀckligt. Elever bör tidigt fÄ möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, dÄ de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lĂ€rda handlingsstrategier som motstĂ„ndskraft mot stressorer som kan uppstĂ„ i en specifik arbetsmiljö. FrĂ„gor som stĂ€lldes utifrĂ„n syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstĂ„ i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstĂ„s i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lĂ€rande? I studien anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer dĂ€r frĂ„gor utifrĂ„n krav-kontroll-stöd modellen stĂ€lldes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som anvĂ€ndes i studien var teori om arbetsmiljö och hĂ€lsa, sociokulturellt perspektiv, lĂ€rande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, sjĂ€lvgĂ„ende och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och anvĂ€nder sig av utifrĂ„n tolkningen.

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen Àr nog nÄgot som mÄnga mÀnniskor i dagens samhÀlle ser som en sjÀlvklarhet. Men vad har pedagogerna sjÀlva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad Àr nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie pÄ grund av att vi Àr ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. VÄrt syfte Àr att belysa hur nÄgra utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svÄrigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vÄr studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur sprÄk och handling kan vÀvas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lÀrande.Alla har vi olika syn pÄ vad natur Àr, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.