Syftet med denna studie Àr att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av stödtecken och i vilket syfte de anvÀnds. Vi belyser begrepp som kommunikation, sprÄkutveckling och interaktion. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ?Tecken som stöd? (TSS) och ?Tecken som alternativ kompletterande kommunikation? (TAKK) stÄr för.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, Àr ett begrepp som anvÀnds allt oftare i det svenska nÀringslivet. Men vad Àr egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i mÄnga avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter pÄ vad företagens sociala ansvar Àr.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ. Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀromedel i matematik för Är 4-6 tar upp kunskapen om prefixen kring vikt, lÀngd och volym och vilka kunskaper elever i Är 6 har i Àmnet.Jag har analyserat fem olika lÀromedel och gjort en enkÀtundersökning i fem klasser. Genom min undersökning har jag kommit fram till att lÀromedlen ger eleverna för fÄ tillfÀllen att praktiskt erfara kunskaper om de olika enheterna. De flesta informerar om vad prefixen betyder men det förekommer inga arbetsuppgifter dÀr eleverna fÄr lÀra och förstÄ sammanhanget och nyttan med att kunna dem. Resultatet av min enkÀtundersökning visade att mÄnga elever vet vad enheterna för lÀngd, vikt och volym heter, men har dÄliga kunskaper i vad prefixen betyder och svÄrigheter med att omvandla enheterna. I slutet av mitt examensarbete ger jag nÄgra förslag pÄ hur undervisningen kan lÀggas upp för att ge eleverna större möjlighet att förstÄ prefixens betydelse och nyttan med kunskapen..

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter om  samband  mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frÄgestÀllningar jag har arbetat utifrÄn Àr: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och svÄrigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter?Jag har anvÀnt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom Ärskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till Àr att lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar begreppsbildning. Studien pekar pÄ att flera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med att anvÀnda sprÄket pÄ ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svÄrt att beskriva saker med ord, har svÄrt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svÄrt att minnas namn pÄ saker.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att fÄ insikt i vilka metoder som anvÀnds för att föra in eleverna i det matematiska sprÄket. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteratur kring Àmnet, enkÀter till pedagoger och lÀromedelsförfattare och vi har i tvÄ klasser gjort observationer, dÀr vi iakttagit lektionstillfÀllen i matematik. Resultatet frÄn vÄra studier visar att bÄde pedagoger och lÀromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska sprÄket för eleverna..

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn pÄ matematik i förskolan medfokus pÄ barns lÀrande. Studien innehÄller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har anvÀnts för att kunna svara pÄstudiens syfte samt frÄgestÀllningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlÀnda elevers sprÄkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i nÄgra förberedelseklasser. Stu-dien avsÄg dels att belysa hur deras lÀrare arbetade med fokus pÄ medvetenhet om sprÄkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklÀrande. Den avsÄg ocksÄ att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frÄgestÀllningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.