Ett ökat antal varianter av artiklar inom fordonsindustrin har medfört att lagerytan vid monteringslinjen inte lÀngre rÀcker till. Detta har skapat ett behov för sekvenserad materialförsörjning, framförallt dÄ nya artiklar ska föras in och rymmas i materialfasaden. FÄ studier har utgÄtt frÄn montörernas perspektiv, trots att de berörs direkt av förÀndringar gÀllande hur materialet presenteras. Denna studie avser dÀrför att utgÄ frÄn montörerna och sekvensera det material som de tjÀnar mest pÄ. Med hÀnsyn till detta Àr studiens syfte att skapa en modell för stöd vid beslut gÀllande vilka artiklar som för montören Àr mest fördelaktiga att presentera i sekvens.

SAMMANFATTNINGPostoperativ smÀrta uppstÄr genom vÀvnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) Àr ett smÀrtskattningsinstrument. Postoperativ smÀrta behandlas oftast med analgetika, ibland ges Àven nÄgon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smÀrtlindringsmetod som anvÀnds Àr nervblockader dÀr lokalbedövningsmedel bedövar nerver. SmÀrtlindringen ska utgÄ ifrÄn patientens unika livsvÀrld.

I den hÀr uppsatsen undersöks mellanchefens roll under en organisationsförÀndring. Inom organisationsförÀndringsforskningen har omfattande forskning genomförts om företagsledningen och den anstÀlldas upplevelse av ett förÀndringsarbete medan den roll som mellancheferna spelar inte fÄtt lika stor uppmÀrksamhet. Forskare menar att mellanchefen fungerar som en viktig lÀnk mellan företags operationella och strategiska nivÄ och dÀrmed pÄverkar utfallet av ett förÀndringsarbete. Forskning har ocksÄ visat att mellanchefens roll i en organisationsförÀndring Àr sÀrskilt komplex dÄ de ska svara pÄ förvÀntningar bÄde ovan- och underifrÄn. Av den anledningen har syftet med denna studie varit att undersöka hur mellanchefer uppfattar sin roll vid en planerad organisationsförÀndring.

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva stÀder med plats för stadsliv och möten mÄste man effektivisera anvÀndningen av gatan, eftersom nÀr alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. NÀr alla trafikslag delar pÄ samma utrymme mÄste bilisterna sÀnka hastigheten för att skapa en trygg, sÀker och attraktiv miljö för fotgÀngare och cyklister. Det Àr i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vÄr utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin nÀrmare. I vÄr bakgrund presenterar vi bland annat olika lÀs- ochskrivinlÀrningsmetoder sÄ som Bornholmsmodellen, LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvÄolika perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen Àr arbetssÀttet syntetiskt, dvs. man utgÄr ifrÄn delarna för att steg för steg nÀrmasig en helhet.

Strategier, omvÀrldsbevakning och implementering Àr alla vÀlkÀnda omrÄden inom Àmnet organisation och ledarskap. Strategier ses som en del av ett företags framgÄngsrecept, och i detta recept ingÄr Àven omvÀrldsbevakningen. FÄ studier har dock fokuserat pÄ just implementering av omvÀrldsbevakning i strategier. För en ökad förstÄelse för denna relation, krÀvs Àven kunskap om de olika konceptens betydelse. I denna studie frÄgar vi oss dÀrför; Vilken betydelse har strategier, omvÀrldsbevakning och relationen mellan dem ? det vill sÀga implementeringen ? för ett företag? Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka relationen mellan omvÀrldsbevakning och strategier.

Min undersökning har genomförts med fokus pÄ identitet och klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att försöka nÄ en djupare förstÄelse för och beskriva hur unga mÀnniskor, mellan 21-29 Är, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de vÀljer att klÀ sig. Jag Àr intresserad av att se om och i sÄ fall, vad vilket budskap som klÀder kan tÀnkas förmedla, hur respondenterna vÀljer att klÀ sig beroende pÄ social situation, om de pÄverkas av yttre faktorer och hur de ser pÄ ett eventuellt samband mellan klÀder och identitet. FrÄgestÀllningen löd: Hur anvÀnder unga mÀnniskor mellan 21-29 Är klÀder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsÀttningar och förhÄllanden, inte minst med tanke pÄ att metoden Àr relativt outforskad.

Min undersökning har genomförts med fokus pÄ identitet och klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att försöka nÄ en djupare förstÄelse för och beskriva hur unga mÀnniskor, mellan 21-29 Är, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de vÀljer att klÀ sig. Jag Àr intresserad av att se om och i sÄ fall, vad vilket budskap som klÀder kan tÀnkas förmedla, hur respondenterna vÀljer att klÀ sig beroende pÄ social situation, om de pÄverkas av yttre faktorer och hur de ser pÄ ett eventuellt samband mellan klÀder och identitet. FrÄgestÀllningen löd: Hur anvÀnder unga mÀnniskor mellan 21-29 Är klÀder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsÀttningar och förhÄllanden, inte minst med tanke pÄ att metoden Àr relativt outforskad.

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

InledningDetta Àr en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda pÄ hur de sociala medierna bÄde anvÀnds och framstÀlls i svensk nyhetsrapportering av vÀrldspolitiska hÀndelser. Med de sociala medierna Äsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De hÀndelser som anses vara vÀrldspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkÀnd stor roll vilket motiverar Àmnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts frÄn de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Ordet spel och dess betydelse Àr svÄrt att beskriva. Spel har mÄnga definitioner och studien kommer dÀrför att anvÀnda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag Àr uppmÀrksammad pÄ att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, frÀmst för att det underlÀttar lÀsningen. Idag anvÀnder allt fler personer dator och Internet.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Problem: Mediestrategier ingÄr som en del av en organisations kriskommunikation och massmedier spelar en viktig roll för organisationer bÄde i tider vid kris och i tider utan kris. Norrtimmer Àr ett företag som under 90-talet gick igenom en stor kris. Företaget saknade vid detta tillfÀlle mediestrategier. Uppsatsens syfte var att genom utredning av Norrtimmers mediehantering under krisen fÄ förstÄelse för mediestrategiers relevans för organisationer som befinner sig i en krissituation. FrÄgestÀllningarna var 1) Hur agerade Norrtimmer gentemot massmedier i krissituationen?; 2) Varför agerade företaget som de gjorde?; 3) Vilka möjligheter respektive risker finner vi med deras agerande? Slutligen avsÄg vi att utifrÄn ovanstÄende frÄgestÀllningar ge förslag pÄ vad Norrtimmer kunde göra och kan göra inför framtida kriser gÀllande mediehantering.Metod: Den undersökningsmetod som anvÀndes för att insamla empiriskt material för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun, hÀr i form av enskild intervju.

KraftvÀrme Àr en energieffektiv metod att producera bÄde el och fjÀrrvÀrme men anvÀndningen av denna produktionsform begrÀnsas av att fjÀrrvÀrmebehovet vanligtvis Àr lÀgre under den varma delen av Äret. PÄ senare tid har bÄde forskning och nybyggda anlÀggningar visat pÄ synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förÀdling av trÀdbrÀnslen med kraftvÀrmeproduktion i en sÄ kallad energikombinatanlÀggning. DÄ Vattenfall VÀrme Uppsala Àr i behov av att ersÀtta sitt befintliga kraftvÀrmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömÀssiga fördelar med att bygga en energikombinatanlÀggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tÀnkas ingÄ i energikombinatet och ett antal alternativ vÀljs ut för vidare analys. Alternativen jÀmförs sedan med ett referensalternativ bestÄende av enbart ett nytt biobrÀnsleeldat kraftvÀrmeverk.Studien visar att en energikombinatanlÀggning bestÄende av ett kraftvÀrmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jÀmfört med enbart ett kraftvÀrmeverk.