Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. FrÄgestÀllningen rör huruvida eleverna sjÀlva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgÄngen fokuseras pÄ de tvÄ omrÄdena lÀrande och dess förutsÀttningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrÄgor samt elevers tÀnkande presenteras. Studien, som Àr inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori.

UtrymningsberÀkningar Àr en mycket viktig del i att analytiskt dimensionera byggnader mot brand. Allt medan byggnader blir mer komplexa blir ocksÄ kravet pÄ analytisk dimensionering mer frekvent. Tre sÀtt att göra detta pÄ Àr bland annat handberÀkningar enligt Boverket samt genom simulering med Simulex och FDS+Evac. I denna rapport har de olika metoderna provats i olika scenarion i Prismagallerian i HÀrnösand.Resultatet som framkom av jÀmförelserna gav olika utrymningstider för olika program. I slutet kunde det dock faststÀllas att handberÀkningsmetoden Àr mer konservativ vilket ger högre utrymningstider Àn fallet kanske Àr.

Projektet kommer att gÄ ut pÄ att ta fram en brottarsko som inte Àr universal som dem som Àr ute pÄ marknaden idag. Detta Àr en sko som Àr speciellt utvecklad för en viss typ brottarstil. Brottarskon kommer att rikta sig mot brottare pÄ elitnivÄ dÀr marginaler har en avgörande betydelse av matchens resultat. För att nÄ högsta möjliga resultat kommer projektet gÄ igenom designmetodikens tre huvuddelar: Analytisk fas, kreativ fas och en utförande fas. Efter sammanstÀllandet av informationen som givits under den analytiska fasen, kommer olika tester att genomföras för att nÄ bÀsta resultat.

Traditionell systemutveckling prÀglas ofta av lÄnga utvecklingsprocesser och en oförmÄga attmöta förÀndrade behov frÄn kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstÄr kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rÀtta med dessa problem behövs en systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt nÀr de uppstÄr och dÀrmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. LÄg kvalitet pÄmjukvara Àr ofta ett symptom pÄ djupare organisatoriska problemEtt synsÀtt som syftar till att möta dessa problem Àr lean software development. SynsÀttet harinspirerats av lean production som Àr en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur Àr det arbetssÀtt som har tillÀmpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvÀndas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet.

Bakgrund: Elever i grundskolan ska utveckla sina kunskaper om hygien hem- och konsumentkunskapslektionerna. Kunskaperna eleverna fÄr Àr viktiga ur perspektiven hÀlsa, ekonomi och miljö. Studier visar pÄ att antalet livsmedelsburna infektioner Àr ett ökande problem i samhÀllet, dÀrför Àr det viktigt att lÀra barn om hygien frÄn en tidig Älder.Syfte: Att skapa en uppfattning om hur handhygienen sköts av elever i Hem- och konsumentkunskap (Hkk) under undervisningen.Metod: Fyra skolor valdes ut med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval för strukturerad observation. Ett observationsschema anvÀndes dÀr man observerade vilken typ av handtvÀtt deltagarna utförde efter fem olika typer av kontamination. Totalt observerades 45 deltagare frÄn Ärskurs 5, 6, 8 och 9.Resultat: Deltagarna i Ärskurs 8-9 kontaminerades vid fÀrre tillfÀllen i jÀmförelse med Ärskurs 5-6 samt var bÀttre pÄ att utföra handtvÀtt efter dessa tvÄ kontaminationstillfÀllen:?tar i disktrasa/disksvamp? och ?byte mellan livsmedelsgrupper?.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

Efter att den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fÄtt ett betydligt större fokuseringsomrÄde Àn tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlÀrning. Detta har resulterat i att mÄnga lÀrare har förÀndrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lÀrare arbetar med formativ bedömning? Vilka Äsikter de har och hur den formativa bedömningen pÄverkar elevernas inlÀrning och i sÄ fall hur? Studien omfattar fyra stycken lÀrare med mÄnga Ärs arbetslivserfarenheter inom lÀraryrket.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.

Syfte: Syftet Àr att undersöka diskurser om utomhuspedagogik som ett sÀtt att arbeta med elever ute i naturen. Teori: Jag har inspirerats av den litteratur och forskning som behandlar utomhuspedagogik. Enligt de genom att arbeta med utomhuspedagogik stimuleras barns lÀrande. I utomhuspedagogik, enligt litteratur, lÀr barnen bÀst i samspel med varandra dÀr de Àr aktiva och anvÀnder sig av alla sinnen. Olika uppfattningar om utomhuspedagogik pÄpekar att naturen kan ses som en plats med stora möjligheter att utöva utelektioner i olika former.Metod: Studien innefattar analys av texter i utvalda nyhetsmedier med diskursanalys som metod Resultat: Resultatet visar att utomhuspedagogik dock inte innebÀr att bara vara ute, utan att vÀxla mellan undervisning inomhus och utomhus för bÀsta inlÀrningsprocess.

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Uppsatsen handlar om hur likvÀrdig undervisning i idrott och hÀlsa som eleverna i tvÄ femteklasser kan ha fÄtt under sina första skolÄr och deras förutsÀttningar att nÄ uppnÄendelmÄlen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkÀt- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas instÀllning till, fÀrdigheter i och kunskaper om Àmnet idrott och hÀlsa. Eleverna pÄ skola A undervisas av sin klasslÀrare medan eleverna pÄ skola B har en lÀrare med kompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet Àr att jÀmföra om eleverna fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning inom Àmnet.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrÀtten utifrÄn ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen bestÄr av en lektionsplanering pÄ fyra lektioner som har handlat om allemansrÀtten och vad den innebÀr. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier anvÀnds för att författarna skulle fÄ fördjupade kunskaper inom Àmnet.