SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ vad som motiverar individuella idrottare jÀmfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer anvÀnds för att samla in data. De 14 respondenterna som anvÀnds i intervjuerna och 61 eleverna som observerats gÄr i Ärskurs tvÄ vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanstÀlldes med hjÀlp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lÀttare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillÀmpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till lÀroplanen samt en undersökning om dessa anvÀnds i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillÀmpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhÄllningssÀtt till undervisning. En förutsÀttning att anpassa undervisningen till dessa teorier Àr att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. LÀroplanen ger stöd för arbetssÀtt som kan kopplas till Gardners teorier. Det gÄr att lÀsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsÀttningar och behov.

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestÀmma vilken betydelse av ett ord som gÀller i ett givet sammanhang, Àr en av sprÄkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nÄtt mycket anvÀndbara nivÄer Àr det fortfarande lÄngt kvar innan vi har hittat en metod som pÄ ett tillförlitligt sÀtt kan hjÀlpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sÄdan metod gÄr till..

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex högstadielÀrare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lÀrarna arbetar preventivt nÀr det handlar om psykisk ohÀlsa med fokus pÄ Àtstörningar. Fokus ligger Àven pÄ att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta preventivt och dÀrför har Àven en psykolog frÄn Stockholms Àtstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsÀtt som lÀrare kan anvÀnda i sin undervisning. Syftet med studien Àr att granska om dessa sex lÀrare arbetar med omrÄden som handlar om kost, sjÀlvkÀnsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lÀmpliga omrÄden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus lÀggs pÄ den vÀlkÀnda teorin kognitiv dissonans som Àr en mycket framgÄngsrik metod nÀr det handlar om att arbeta förebyggande mot Àtstörningar. Stor vikt lÀggs ocksÄ pÄ att informera om vilka omrÄden som anses lÀmpliga att arbeta med nÀr det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser frÄn denna studie Àr att samtliga lÀrare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Under 1500 och 1600-talen upplevde det nuvarande Peru en period av förÀndringar i alla avseenden, inte minst i religiösa. Inkariket som var en teokratisk stat, blev erövrat av spanjorerna som hade kommit till den nya vÀrlden med en ?ny? tro, katolicismen. En tro som pÄtvingades urinvÄnarna utan minsta hÀnsyn till deras religioner som betraktades som avgudadyrkan.Genom min studie dÀr jag gjort en analytisk tolkning av indianernas historia, deras religiösa liv och dess utveckling, har jag kommit fram att spanjorernas olika metoder mot avgudadyrkan, gav upphov till en ny religion. En quechua katolicism som kom ur och anpassades till den indianska verkligheten.

Alla Àr olika och lÀr ocksÄ pÄ olika sÀtt. Undersökningen handlar om hur lÀrare idag anvÀnder sig av konstnÀrliga arbetssÀtt. Med hjÀlp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare har vi undersökt hur lÀrare kan anvÀnda konstnÀrliga arbetssÀtt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna betonar vikten av varierad undervisning i skolan och att de anvÀnder sig av konstnÀrliga arbetssÀtt i olika utstrÀckning och i olika former..

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I frÄga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats sÀrskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden mÄste vara gemensamma för de bÄda typerna av metod, om man anser att bÄda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hÀvdas att de kvalitativa metoderna Àr sammankopplade med en rad problem betrÀffande objektivitet, generaliserbarhet, rÀttfÀrdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I mÄnga fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man stÀller pÄ vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser Àr att de misslyckas med detta.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken pÄverkan utomhuspedagogik som arbetssÀtt kan ha för att befÀsta kunskap vid den tidiga bokstavsinlÀrningen för elever i de tidiga skolÄren. Detta i utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlÀrning med hjÀlp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlÀrning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjÀlp av en lÀrande dialog ta till sig bokstavsinlÀrning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.