Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Calculations of net present value are based on a discount rate, which requires knowledge about the company?s cost of debt. A common way to do this is by observing the company?s credit rating, when no credit rating is given it?s possible to use a synthetic rating model based on quantitative data to estimate a credit rating. Thus, the aim of this study is to increase the understanding of which quantitative data, in terms of key figures, that can be used to explain the given credit ratings for companies from the Nordic countries.In developing the model, key figures found significant in previous studies are being tested for whether or not they are applicable for companies from the Nordic countries.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Uppsatsen behandlar ett Àmne som alltid Àr aktuellt i skolvÀrlden, nÀmligen hur bedömning av elever ska gÄ till och hur lÀraren ska fÄ dem att utvecklas. IstÀllet för att beskriva en idag, Är 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lÀrande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgÄngspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet pÄ tre nivÄer, i text, diskursiv praktik och social praktik. UtgÄngslÀget, enligt denna metod, och teori, Àr att det stÀndigt pÄgÄr en förÀndringsprocess i alla sociala sammanhang som pÄverkas av det sprÄkbruk som anvÀnds just dÀr och dÄ.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida sprÄkarbete och skrivtrÀning ger nÄgra effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter frÄn tvÄ elevgrupper pÄ mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjÀlp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivtrÀning medan den andra gruppen inte fick det.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsomrÄden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den stÀndigt förÀnderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den hÀr studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser pÄ ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. DÀrför har syftet med den hÀr uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jÀmföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat pÄ applikationsinvesteringar men Àven infrastrukturinvesteringar berörs dÄ författare specifikt tar upp detta i sin syn pÄ ITinvesteringar.Studien Àr gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge lÀsaren en inledande bild av studieomrÄdet har förhÄllandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhÄllanden beskrivits. Vi visar ocksÄ hur ansvarsroller och ansvarsomrÄden har förÀndrats över Ären.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsomrÄden enligt olika författares Äsikter förestÀllts. DÀrefter följer en analys dÀr identifierade roller frÄn litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

MI Àr en samtalsmetod som bygger pÄ ett samarbete mellan vÄrdgivare och patient och anvÀnds frÀmst vid livsstilsförÀndringar. RÄdgivarens roll Àr att hjÀlpa patienten hitta motivation till en förÀndring men det Àr patienten sjÀlv som hittar lösningar till sina problem. HÀlsofrÀmjande arbete Àr en del av sjuksköterskans uppgifter och MI Àr en metod för att hjÀlpa mÀnniskor att Àndra sin livsstil. Forskningen visade pÄ blandade resultat vad det gÀller effekten av MI men inte sÄ mycket forskning pÄtrÀffades om hur sjuksköterskor tycker det Àr att anvÀnda sig av MI. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med MI.

Denna kvalitativa studie undersöker lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga Àmnen. LÀrare, undervisande i NO och verksamma i skolÄr 1-9, har intervjuats med förutbestÀmda frÄgor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lÀrarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera Àmnet Grupparbete i NO för att berika lÀrandeprocessen Grupparbete i NO för att lÀraren ?mÄste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter VÄr studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och dÀrigenom skiljer sig ocksÄ formen för hur grupparbetet kan te sig.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Åtta av tio deltagare har i hög utstrĂ€ckning haft undervisning skild frĂ„n klassen, dĂ€r bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hĂ€lsa varit roliga dĂ„ de kĂ€nt sig inkluderade.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att jĂ€mföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika Ă„r för att se vilka förĂ€ndringar som har skett. I kontext till detta har vi Ă€ven undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt Ă€r 1977, 1987, 1997 och 2007.Undersökningsmaterialet Ă€r 182 förstasidor som Ă€r vĂ€l utspridda under de fyra Ă„ren. Vi har anvĂ€nt oss av en syntetisk vecka dĂ€r man till exempel undersöker mĂ„ndagen frĂ„n en vecka, tisdagen veckan dĂ€rpĂ„ osv. VĂ„r frĂ€msta utgĂ„ngspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma omrĂ„de.Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet pĂ„ förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kĂ€ndisar Ă€n vad det gjorde för 30 Ă„r sedan.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.

Syfte: BÄde förskola och skola ska ta sin utgÄngspunkt i barn och elevers rÄdande erfarenheter. I förskolan lyfter man ocksÄ tydligt fram vikten av att utgÄ frÄn barnens intresse. Idag Àr populÀrkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad denna förskoleklass elevers populÀrkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder nÀr det gÀller att anvÀnda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknÀckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren bÄde i lÀrarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.