Denna studie handlar om hur idrottslÀrare i högstadiet uppfattar begreppet motivation samt hur de ser pÄ motivationsarbetet. Den metod som ligger till grund för denna studie Àr den kvalitativa ansatsen. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnds, dÀr tio idrottslÀrare har medverkat. Resultatet visar att relationsarbetet mellan lÀrare och elev Àr kÀrnan för motivationsarbetet. DÀrtill framgÄr det att undervisningsinnehÄllet bör omfatta en stor variation av aktiviteter som kan erbjuda samtliga elever möjligheter att utveckla sina kunskaper inom Àmnet.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkĂ€nnande och förutsĂ€gbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhĂ„llningssĂ€tt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar pĂ„ lekarbete som specialpedagogisk metod..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Första intrycket av en skola fÄr man nÀr man gÄr över skolgÄrden. Jag vill i detta arbete visa pÄ att skolgÄrdens utformning Àr viktig för barnen, leken och behovet av att röra pÄ sig. Leken Àr viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat fÄ fram hur skolgÄrden skall vara utformad för leken och Àven för undervisning. Jag har valt att intervjua tvÄ personer som har erfarenhet av att utveckla skolgÄrdar.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Med hjÀlp av design science och delar ur en traditionell systemutvecklingsmetodik sÄ har vi tagit fram ett designförslag Ät en organisation med vad som kan anses som traditionella problem med interoperabilitet. Vi har dÀrefter hÀrlett en organisationscentrerad metod för att automatisera en affÀrsprocess ur den erfarenhet vi fÄtt genom att ta fram designförslaget..

Detta Àr en intervjustudie vars syfte Àr att belysa Synen pÄ en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till lÀsning. En metod som förÀndrar den traditionella lÀs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden Àr ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till lÀsning finns om Àn i nÄgot annan form Àven i andra lÀnder, Arne Tragetons metod har fÄtt stor uppmÀrksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar nÀrmare pÄ tvÄ skolor inom en kommun och vad metoden Àr för aktörerna, studien baseras pÄ 16 intervjuer fördelat pÄ fem olika aktörnivÄerna skolledningen, rektorer, lÀrare, förÀldrar och elever.

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

En av vÄrdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen Àr att motivera patienter med kronisk sjukdom till förÀndring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som pÄverkar motivationen att Àndra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna anvÀndes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillÄtande dialog hjÀlper patienten att bli motiverad.

Titel: Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlÀrning, förÀldrar i Kina, undervisning i Kina.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.