Syftet med vÄr undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som pÄverkade elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i idrott och hÀlsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmÄl, betygsÀttning och undervisning i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan.FrÄgestÀllningarna gÀllde:1. Vad som utmÀrker en skola med en hög andel godkÀnda elever i Àmnet idrott och hÀlsa med avseende pÄ betygskrav, undervisningens innehÄll och lÀrmiljö?2. Vad kÀnnetecknar en skola dÀr flickor i minst lika hög grad som pojkar nÄr betyget GodkÀnd i idrott och hÀlsa?3.

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gÄtt en tid sen avskaffandet och det Àr nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har mÀrkt av. Metod:                        Undersökningen Àmnade utföras med en kvantitativ metod med hjÀlp av enkÀter. Men pÄ grund av fÄ respondenter och stort bortfall anvÀnds istÀllet en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod. Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen Àven anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjÀlp av konsulttjÀnster efter att de valt bort revison..

Syfte och frÄgestÀllningar:UppmÀrksamheten var stor dÄ resultatet efter senaste PISA -undersökningen redovisades. Resultatet visar en fortsatt försÀmring av svenska 15-Äringars lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur lÀrare arbetar med lÀsförstÄelsestrategier i klassrummet. Syftet med studien Àr att undersöka och utveckla kunskap om vilka metoder lÀrare anser vara framgÄngsrika för att underlÀtta lÀsförstÄelse för elever i behov av sÀrskilt stöd.Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vad uppfattar lÀrarna att lÀsförstÄelse innebÀr?Vilka lÀsförstÄelsemetoder beskriver lÀrarna att de anvÀnder i sin undervisning och vilka lÀs-förstÄelsemetoder observerar denna studies undersökare i undervisningsverksamheten? Vilka aktuella lÀsförstÄelsemetoder och begrepp finns för att underlÀtta lÀsförstÄelse och vilka uppfattar lÀrarna att de anvÀnder? PÄ vilket sÀtt kan arbetet med lÀsförstÄelsestrategier gynna elever i behov av sÀrskilt stöd?Teori, ansats och metod: Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv genom undersökning av so-ciala praktiker i klassrumssituationen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att fÄ en stomi. Att leva med en stomi Àr inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det pÄverkar sjÀlvbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder kan vara betydelsefulla för dessa personers vÀlbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet pÄverkar valet av lÀsinlÀrningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lÀrarna och nyutbildade? Vi ville Àven undersöka vilka övriga komponenter det Àr som pÄverkar undervisningen i lÀsinlÀrning.Metoden för vÄr undersökning har varit kvalitativa intervjuer. VÄr mÄlgrupp var lÀrare som arbetat mindre Àn 5 Är och lÀrare som arbetat mer Àn 30 Är.Resultatet pekar pÄ att de erfarna lÀrarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i lÀsundervisningen. För de mindre erfarna Àr skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn nÀr man vÀljer metod.

Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förstÄelse och intresse för kemi pÄverkas av det sÀtt med vilken undervisningen bedrivs i Àmnet.Arbetet bygger pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen bestÄr av fyra moment. TvÄ olika typer av elevenkÀtundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar frÄn tvÄ provfrÄgor vilka bÄda syftar till att belysa elevens förstÄelse för det efterfrÄgade. Alla moment har genomförts pÄ de bÄda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang pÄ en högre nivÄ och dÀrmed visar de ocksÄ en djupare förstÄelse för Àmnet Àn vad de elever som blivit undervisade med sÄ kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiÀmnet högre  bland programmets olika Àmnen jÀmfört med de andra eleverna. Samtidigt som de Àven visar ett större intresse för vidare studier inom kemi Àn de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds mÄnga möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltÀnkande, vilket leder till att kemiÀmnet upplevs mindre abstrakt och dÀrmed mer intressant..