Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att ge en bild av hur nÄgra av dagens högskolelÀrare upplever rekryteringen av studenter till lÀrarutbildningen och hur studenterna pÄverkar deras undervisning. FrÄgestÀllningarna var: 1. Har högskolelÀrarna mÀrkt av nÄgon förÀndring avseende kunskapsbakgrund och social bakgrund betrÀffande de studenter som rekryteras till lÀrarutbildningen under senare Är? 2. Hur anpassar högskolelÀrarna sin undervisning till studenterna? 3.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en Ärskurs ett och tvÄ, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lÀgre Ärskurser. Vi upplever att leken i skolan Àr nÄgonting man Àgnar sig Ät pÄ rasterna och inte en metod för inlÀrning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för barnen att nÄ de mÄl som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör Àgna mer tid Ät den Àven inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera bÄde elever och lÀrare att anvÀnda sig av mer lek i matematikÀmnet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om och hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrÄn faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fÄtt frÄn GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.FrÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrarna normkritiskt i sin undervisning utifrÄn klass, kön och etnicitet?Hur har lÀrarutbildningen vid GIH förberett lÀrarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ utgÄngspunkt dÀr djupintervjuer anvÀndes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslÀrare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gÄtt lÀrarprogrammet pÄ GIH och arbetat maximalt tre Är som idrottslÀrare.

Bakgrund: Ur patientsÀkerhetssynpunkt Àr det viktigt att hitta rÀtt tidpunkt för extubering av intensivvÄrdspatienter. Inför extubering av neurointensivvÄrdspatienter behövs speciella övervÀganden. Samma bedömning som görs pÄ allmÀn intensivvÄrd kan inte direkt överföras till neurointensivvÄrd, dÄ den neurologiska skadan kan pÄverka patientens förmÄga att andas.Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvÀrdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvÄrdspatienter.Metod: En prospektiv studie med jÀmförande kvantitativ design. Studien utfördes pÄ en NIVA i Sverige, dÀr patienterna inkluderades fortlöpande dÄ de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvÄrdspatienterna.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.

I denna rapport behandlas frÄgor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte Àr att ta reda pÄ vilka krav som tekniker för extern validering stÀller pÄ CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod Àr ofta mycket detaljerade. En metods notationen stÀller dÀrför stora krav pÄ CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav pÄ datorstöd utifrÄn en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. DÀrefter undersöks CASE-verktygs förmÄga att svara upp till dessa krav.SjÀlva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande dÀr samtliga utvalda verktyg implementerar tvÄ olika testfall.Resultatet frÄn genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens pÄstÄdda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

SammanfattningDatum: 18 januari 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag Àr organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frÄgor, psykologiskt Àgandeskap, anstÀlldas vÀlbefinnande och kunskapsspridning.FrÄgestÀllning:- Finns det ett gemensamt synsÀtt pÄ delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i Ätanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet Àr att utifrÄn teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbÀttringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen Àr konstruerad med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar Àmnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ studie bestÄende av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesÀtt som behövs för att frÀmja ökad delaktighet och engagemang hos de anstÀllda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krÀvs det att kommunikationen Àr bra mellan de olika funktionerna. Det Àr Àven viktigt att produktionsdelen kÀnner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekrÀftelse.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rÄdande lÄgkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS mÄste prövas för nedskrivning dÄ interna och externa indikationer visar pÄ behov dÀrav, vÀljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan Ären, samt mellan grupper beroende pÄ huruvida nedskrivning gjorts eller ej. PÄ sÄ vis önskar författarna urskilja om nedskrivningar gÄr att förutspÄ genom att studera antaganden i Ärsredovisningar, eller om företagen sjÀlva pÄverkar dem för att uppnÄ önskat resultat.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan Är, respektive beroende pÄ om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien Àr företag noterade pÄ Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet dÀr företag utan goodwill elimineras, ÄterstÄr 43 företag för vilka Ärsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebÀr att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar frÄn 2007 till 2008 men ocksÄ att variablerna tillsammans pÄverkar om nedskrivning sker eller inte.

I det hÀr examensarbetet ger fyra gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska och filosofi sin syn pÄ hur Àmnestraditioner skiljer sig Ät i de olika Àmnena. LÀrarkulturer och Àmnestraditioner presenteras och analyseras liksom lÀrarutbildningen i allmÀnhet och den sÄ kallade Malmömodellen ? den nya lÀrarutbildningen frÄn 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielÀrare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielÀrarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lÀrarnas förhÄllningssÀtt till lÀromedel. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka svensklÀrares och filosofilÀrares syn pÄ Àmnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Àmneskonceptionerna svenska som ett fÀrdighetsÀmne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lÀrarna i den hÀr uppsatsen har mycket erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i svenska frÄn sin lÀrarutbildning. Alla anser att svenskÀmnets didaktik Àr nÄgot som man stÀndigt pratar om pÄ arbetsplatsen medan bara en av de fyra lÀrarna har erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i filosofi frÄn sin lÀrarutbildning och alla lÀrare vittnar om att de saknar tillfÀllen att prata om didaktik i filosofiÀmnet pÄ sin skola. I sin egen undervisning gör lÀrarna didaktiska val i svenskundervisningen som de sjÀlva upplever som genomtÀnkta.

Bakgrunden till min uppsats Ă€r att man i slutet pĂ„ 1970-talet började införa Ă„ldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för fĂ„ elever för att bilda en Ă„ldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare me d erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lĂ€rarroll och arbetssĂ€tt i och med att de bytt organisationsform. Jag har Ă€ven försökt att i min litteraturgenomgĂ„ng ge fler exempel pĂ„ vad som kan pĂ„verka undervisningens utformning. Övergripande nĂ€mner de lĂ€rare som jag intervjuat att deras roll har gĂ„tt frĂ„n den traditionella lĂ€rarrollen dĂ„ man undervisar inför hela klassen till att man istĂ€llet Ă€r handledare till eleverna.