Syfte: Att fÄ en djupare förstÄelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lÀrandet för byggelever pÄ gymnasieskolans byggprogram. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat för att fÄ besvarat i min undersökning Àr: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut pÄ byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jÀmfört med det som eleven fÄr utföra?Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ undersökning dÀr data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare pÄ byggföretag.Resultat: Det framgÄr i studien att handledarna oftast Àr outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet Àr relaterat till att handledarutbildning inte efterfrÄgas frÄn skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahÄlls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att Àven om man försöker arbeta med god pedagogik sÄ finns inte tiden för detta alla gÄnger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgÄr inte i studien.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrÄn de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras pÄ totalt elva artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lÀgre hos sjuksköterskestudenter Àn hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet Äterfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar pÄ att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvÄrdnad. Med stÀrkt kulturell kompetens medföljer en god omvÄrdnad dÀr patienter ses som en unik individ och dÀrmed erhÄller en trygg och sÀker vÄrd.

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

LTG- metodens betydelse -Sex lĂ€rares syn pĂ„ sitt arbete med lĂ€s- och skrivutveckling i skolĂ„r 1, ur ett LTG- perspektiv Angela Ekström och Åsa Gustavsson Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r datainsamling har skett genom intervjuer. ProblemomrĂ„det har varit att ta reda pĂ„ hur sex lĂ€rare ser pĂ„ sitt arbete med lĂ€s- och skrivutveckling i skolĂ„r 1, ur ett LTG- perspektiv (lĂ€sning pĂ„ talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom lĂ€s- och skrivutvecklingsomrĂ„det, gĂ€llande lĂ€rarperspektivet. Enligt vĂ„r mening har lĂ€rare blivit bortglömda dĂ„ koncentrationen mest riktats pĂ„ eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling nĂ€r det gĂ€ller blivande lĂ€rares kompetens inom lĂ€s- och skrivutveckling.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Vi har gjort en fallstudie pÄ en lÀrare ? L.J, i Är 1 utifrÄn hennes svenskundervisning. I Är 1 bestÄr denna undervisning mest av lÀs- och skrivinlÀrning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika lÀsförstÄelsetexter, och vi var nyfikna pÄ varför. Under vÄr utbildning har mÄnga önskat fÄ svar om vilken metod som Àr ?bÀst? vad gÀller lÀs- och skrivinlÀrning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är definierar begreppet hÀlsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hÀlsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Samtliga idrottslÀrare arbetar inom samma kommun pÄ tvÄ olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet Àr att idrottslÀrarna var eniga om att de genom sin undervisning i hÀlsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. DÄ samtliga arbetar i skolans tidigare Är menar de att den fysiska aktiviteten Àr den frÀmsta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, att eleverna fÄr rörelseglÀdje och tycker det Àr roligt med fysisk aktivitet samt att de fÄr kroppskÀnnedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. Att eleverna fÄr lÀra sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hÀlsa, men ocksÄ att kÀnna sig delaktig och kÀnna att man Àr en i sammanhanget. Ett livslÄngt lÀrande om hÀlsa var de flesta idrottslÀrarna medvetna om att ge sina elever.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

INLEDNING OCH PROBLEM: NÀr jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lÀstes i klasserna sÀllan behandlades med samtal. Oftast lÀrde sig eleverna att skriva ?bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lÀsta. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ pÄverkan pÄ elevernas lÀsintresse. Syftet med studien Àr att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som pÄverkan till ökad förstÄelse av omvÀrlden med lÀsning av skönlitteratur.