Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares syn pÄ skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men ocksÄ den processbaserade pedagogikens fördelar sÄvÀl som de svÄrigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lÀrare. I resultatet framkom en rad svÄrigheter som lÀraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förstÄelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lÀrarna uttryckte förstÄelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsÀttning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

SAMMANFATTNINGBakgrund I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje Är. Viruset kan överföras och smitta personer pÄ olika sÀtt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera Är frÄn smittotillfÀllet tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret Àr nedsatt. Det finns inte nÄgon behandling som kan bota HIV, det finns dÀremot lÀkemedel som kan bromsa förökningen av viruset.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasielÀrares syn pÄ begreppet hÀlsa och hur de definierar hÀlsobegreppet inom Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt dessa lÀrare beskriver att de arbetar med hÀlsa i Àmnet pÄ gymnasiet utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa? Hur beskriver lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa? och Hur framstÀller lÀrare i idrott och hÀlsa att de arbetar med hÀlsa i sin undervisning utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1?Kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ olika gymnasieskolor har anvÀnts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien Àr en kandidatuppsats och Àr inte generaliserande för en större population.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka tankar lÀrare och elever har för att varje individ pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har pratat med olika lÀrare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat 4 lÀrare och 11 elever i Är 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i Är 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiÀmnet, oavsett lÀrarstil. DÀremot tycker inte eleverna i Är 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Inkludering Ă€r starkt sammankopplat med mĂ„let om en likvĂ€rdig utbildning. ÄndĂ„ Ă€r inkludering inte helt sjĂ€lvklart i dagens skola och ses heller inte sĂ€llan som problematiskt att organisera för den enskilde lĂ€raren.Syftet med denna studie Ă€r att frĂ„n utsagor av lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsĂ€ttning samt se hur dessa pĂ„verkar planeringen av undervisningen. Studien Ă€r en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat Ă„tta lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i sĂ€rskolan.Resultatet frĂ„n intervjuerna visar att inkludering Ă€r ett komplext och svĂ„rtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig Ă„t och Ă€r beroende av flera faktorer.