I januari 2008 ingick VÀgverket ett avtal med Hochtief-Oden-Tunnelling, ett konsortium bestÄende av det tyska företaget Hoechtief Counstruction Ag samt den Svenska aktören Oden AnlÀggningsentreprenad AB. Entreprenaden avsÄg byggandet av Norra LÀnken etapp 51 betongtunnel VÀrtan.Byggandet av NL 51 har fram till juni 2010 omfattat moment som grundlÀggning, vÀg- och betongarbeten, schaktning och dÀrmed Àven provisoriska stödkonstruktioner. I mars 2009 upprÀttades en provisorisk spontvÀgg i anslutning till betongtunneln. Vi har i denna rapport undersökt lasteffekterna pÄ sponten utifrÄn tvÄ metoder, analytisk samt numerisk berÀkning. I enlighet med VÀgverkets önskemÄl har Geomind KB granskat entreprenadens konstruktionshandlingar utförda av Hoechtief AG.Denna rapport bestÄr av en fallstudie för vilket vi studerat tvÄ enskilda sektioner ur spontkonstruktionen tillhörande NL 51.

Fyra stycken lÀrares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien Àr att undersöka vad verksamma religionskunskapslÀrare pÄ högstadiet sÀger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehÄll och undervisning som meningserbjudande har anvÀnts vid analysen av resultatet. Uppsatsen utgÄr frÄn tre stycken frÄgestÀllningar om hur definierar religionskunskapslÀrare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslÀrare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lÀrare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Resultatet i studien visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att omrÄdet fÄr en marginell plats i religionskunskapsundervisningen.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gÀllande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur TSS anvÀnds i förskolorna och om det Àr en metod som passar alla barn, utifrÄn syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet pÄ den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden anvÀnds dagligen men frÀmst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna Àr att bild, rim, ramsor, sagor och sÄng anvÀnds som hjÀlpmedel i arbetet med TSS.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Vi valde att skriva om vilket innehÄll som prioriteras i grundskolans tidigare Är, med fokus pÄ skolÄr 1. Detta val grundar sig delvis pÄ att lÀraryrket Àr mycket uppmÀrksammat av samhÀllet och att det Àr ett stort och viktigt uppdrag att verka som lÀrare. Vi har insett att lÀrare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare Är, men varför och hur? Hela tiden varje dag stÄr lÀrarna inför en mÀngd valsituationer i sitt arbete och vad Àr det som styr deras val i undervisningen? Syfte VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför lÀrare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser lÀraren vara ett viktigt innehÄll i det han eller hon undervisar om? Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns möjligheter eller svÄrigheter för lÀrarna att göra dessa val och prioriteringar.

Bakgrund: LÀrare talar gÀrna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lÄng och till viss del gemensam historia. GÄr det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ÀmneslÀrare pÄ gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium dÀr det ingÄr en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lÀrarna i en intervju sÀger om sin klassrumspraktik och se hur nÄgra retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att ÄskÄdliggöra och konkretisera begreppet estetiska lÀrprocesser, sett genom drama som metod i Àmnesundervisning. ForskningsfrÄgorna Àr Hur kan estetiska lÀrprocesser förstÄs genom drama som metod i Àmnesundervisningen? och Vad krÀvs av drama för att estetiska lÀrprocesser ska uppstÄ? Deltagande observationer samt tvÄ intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt dÀr drama anvÀnts sommetod för tema Rymden i Ärskurs tvÄ. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lÀrande samt Lindströms modell för estetiskt lÀrande görs tolkningen att estetiska lÀrprocesser kan uppstÄ i drama som metod i Àmnesundervisning nÀr extra stor vikt lÀggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt nÀr en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berÀttande och kÀnslor, sÄ att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

I januari 2008 ingick VÀgverket ett avtal med Hochtief-Oden-Tunnelling, ett konsortium bestÄende av det tyska företaget Hoechtief Counstruction Ag samt den Svenska aktören Oden AnlÀggningsentreprenad AB. Entreprenaden avsÄg byggandet av Norra LÀnken etapp 51 betongtunnel VÀrtan.Byggandet av NL 51 har fram till juni 2010 omfattat moment som grundlÀggning, vÀg- och betongarbeten, schaktning och dÀrmed Àven provisoriska stödkonstruktioner. I mars 2009 upprÀttades en provisorisk spontvÀgg i anslutning till betongtunneln. Vi har i denna rapport undersökt lasteffekterna pÄ sponten utifrÄn tvÄ metoder, analytisk samt numerisk berÀkning. I enlighet med VÀgverkets önskemÄl har Geomind KB granskat entreprenadens konstruktionshandlingar utförda av Hoechtief AG.Denna rapport bestÄr av en fallstudie för vilket vi studerat tvÄ enskilda sektioner ur spontkonstruktionen tillhörande NL 51.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nÀtbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har anvÀnts och upplevts vid UmeÄ universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslÀrare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation pÄ nÀtet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation pÄ nÀtet i huvudsak upplevdes som nÄgot positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nÀtbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lÀrande. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna till stor utstrÀckning utgick i frÄn egna erfarenheter nÀr de bedömde kollegornas undervisning.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av tvÄ lÀrare i svenska som andrasprÄk. Studiens delsyfte Àr att relatera dessa uppfattningar till det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frÄgestÀllningar avser aspekter betrÀffande vad som möjliggör, försvÄrar och förutsÀtter bedömningsarbetet med performansanalys. ProblemomrÄdet, bedömning inom svenska som andrasprÄk, Àr komplext och mÄngfacetterat samt tenderar att vara tidskrÀvande och omfattande. LÀrare inom Àmnet behöver kunskaper om den speciella process som tillÀgnandet av ett andrasprÄk innebÀr, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hÀnsyn till denna process.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lÀrare som undervisar i NO-Àmnena i grundskolans tidigare Är och se i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen bedrivs och om lÀrarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna fÄr större förstÄelse av NO-Àmnena. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lÀrarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast Àr ett fÄtal lÀrare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. LÀrarna i undersökningen menar att utomhusundervisning frÀmjar elevers förstÄelse för NO-Àmnena och resultatet visar att skolgÄrdens miljö spelar roll för om lÀrarna bedriver NO-undervisning utomhus..