Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

BAKGRUNDI bakgrunden görs en lÀngre redogörelse kring lÀsmetoder, begrepp inom lÀsundervisningen samt en genomgÄng av aktuell litteratur. Det Àr skolans skyldighet att se till att alla elever lyckas med lÀsningen. Alla barn Àr olika och lÀr sig pÄ olika sÀtt. Att endast anvÀnda sig av en metod kan ses som negativt för elevernas lÀsutveckling. Vi har utgÄtt ifrÄn tvÄ teorier - den kognitivistiska och den sociokulturella teorin.SYFTEArbetets syfte Àr att undersöka vilka lÀsmetoder som anvÀnds vid lÀsundervisningen i skolorna i en kommun pÄ vÀstkusten samt deras motiv till anvÀndandet.METODVi har anvÀnt oss av en webbenkÀt som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

Denna uppsats Àmnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktÀr i George Cockcrofts berÀttelse TÀrningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hÀnvsning till citat ur berÀttelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. MÄlet Àr att förstÄ protagonistens förhÄllande till tÀrningen, och dÀri finna vilka psykiska krafter som Àr aktiva och som bidrar till den underkastelse berÀttelsens protagonist företar sig i kombination med tÀrningen..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gÀllande religionens roll för psykiskt vÀlmÄende. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, bÄda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som Àr av motsatt Äsikt och ser religionen som en kollektiv tvÄngsneuros.1 Jung och Frankl pratar bÄda tvÄ om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka nÀrmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag Àr inte sÀker pÄ att skillnaden Àr sÄ stor dem emellan..

Detta arbete handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till styrdokumenten samt arbetssÀtt för barns lÀs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste Ärskurser. Arbetes problemprecisering Àr att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god lÀs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna pÄ mÄnga sÀtt uppfyller styrdokumentens mÄlsÀttningar och intentioner men sjÀlva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ŽallenasaliggörandeŽ metod att arbeta utifrÄn nÀr barnen ska lÀra sig att lÀsa och skriva. Viktigt Àr att en god sprÄklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrÄn den ska kunna knÀcka lÀs- och skrivkoden..

Inom operationssjukvÄrd förebyggs postoperativa infektioner genom att operationspersonalen utför preoperativ handdesinfektion. Det finns tvÄ handdesinfektionsmetoder som rekommenderas att anvÀnda, Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub). Syftet med studien var att studera och jÀmföra olika preoperativa handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvÄrd. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga studier. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt via manuella sökningar.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och problematisera vad elever pÄ gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hÀlsa. Detta p.g.a. att omrÄdet vi undersöker enligt oss Àr sparsamt utforskat.Metod:Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod dÀr intervjuer av tio stycken gymnasielever som lÀser eller har lÀst Idrott och hÀlsas kurs A Àr grunden för vÄr studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hÀlsa frÀmst ur ett fysiskt perspektiv. Detta Àr genomgÄende för hela studien. Inte alls i samma utstrÀckning förknippas hÀlsa till att innefatta ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ hur svenskÀmnet gestaltas, och hur lÀrandet som impliceras ska förstÄs i denna webbaserade undervisning. Den metod jag anvÀnt Àr att med hjÀlp av teorier frÄn forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen pÄ webbsidan HÀrnöstudier. Jag har begrÀnsat min undersökning till det material som finns publicerat pÄ nÀtet. Genom att lÀgga Svedners svenskÀmnesteori som ett raster över HÀrnöstudier har jag kommit fram till att sprÄktrÀningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen Àr de ambitioner som dominerar i HÀrnöstudier.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.