The sites I visit turned into routines a long time ago. Everywhere someone has decided what should be there and what will not fit. I retreat into my daydreams, away from everyday life. A longing for something different, something wonderful. I decided to go where I've never been, searching for something unknown.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, utforma och applicera en metod för att tolka gammal tv- och datorspelsmusik nÀr den skall arrangeras för symfoniorkester. Arrangemanget skall skrivas i syfte att framföras och spelas in av en professionell symfoniorkester. Metoden jag har anvÀnt nÀr jag skrivit arrangemanget Àr att i största möjliga mÄn förhÄlla mig trogen till originalmusiken. UtifrÄn det fÀrdiga arrangemanget kommer jag att diskutera hur jag gjort och varför, samt jÀmföra min metod med andra metoder som kan tillÀmpas pÄ arrangemang av samma sorts ursprungsmaterial..

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Bakgrunden till att jag valde detta Àmne, var att jag under de senaste Ären som förÀlder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och nÄgra olika teorier om inlÀrningsstilar och arbetsstilar. DÄ jag under samma tid Àven utbildat mig till lÀrare, har jag funderat kring hur jag skall kunna anvÀnda mig av den kunskap jag har om dessa teorier nÀr det gÀller att sjÀlv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har ocksÄ varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsÀtt. För att nÄ fram till mitt syfte har jag lÀst litteratur i Àmnet, frÀmst om"De sju intelligenserna"och inlÀrning / arbetsstilar, samt gjort tre fÀltstudier i tre olika klasser.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur sÄ fort jag i förvÀg bestÀmde textens handling, beslöt jag mig för att hÄlla fast vid en intuitiv metod men att istÀllet byta genre frÄn roman till novell. Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva hur min metod vÀxte fram och analysera förtjÀnster och svÄrigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskÀllor för mig har jag upptÀckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden pÄverkats av dem. Resultatet av min studie Àr att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen nÀr det gÀller litterÀr metod, berÀttarsynvinkel och bildsprÄk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter Àn noveller dÄ grundstrukturen i dem pÄminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn Jurij Lotman och Riffaterre.

VÄrt syfte Àr att med spel, lek och charader försöka fÄ eleverna att lÀra sig den svenska grammatiken pÄ ett enkelt och roligt sÀtt. Vi vill ocksÄ utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vÄr alternativa metod med spel och lekar som grund för inlÀrningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi sjÀlva inte speciellt inspirerande. DÀrför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudrÀkning genom undervisning i skriftlig huvudrÀkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjÀtteklass med 16 elever i Àlvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i tvÄ grupper med Ätta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfÀllen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudrÀkning och hur de kan anvÀndas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjÀlp av skriftlig huvudrÀkning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den rÀttsekonomiska metoden. RÀttsekonomisk metod presenteras och granskas pÄ ett sÀtt som kan vara givande för den som vill introduceras till rÀttsekonomisk metod och dess problem. Denna metodgenomgÄng anvÀnds sedan till en tillÀmpning, vilket ytterligare kan bidra till förstÄelsen av hur rÀttsekonomisk metod kan anvÀndas och vilka begrÀnsningar metoden har.TillÀmpningsfallet Àr ett pÄhittat förslag om att en arbetstagare som arbetar svart ska kunna ange sin arbetsgivare till Skatteverket utan att sjÀlv riskera rÀttslig pÄföljd, trots att arbetstagaren sjÀlv inte betalt sina skatter. Förslaget kan ses som en nÄgot mildare variant av den aktuella diskussionen kring kronvittne inom straffrÀtten och uppsatsen kan dÀrför ocksÄ fungera som underlag för övervÀganden kring ett kronvittnesystem. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av svartarbetet i Sverige och hur detta pÄverkas av vissa strukturella faktorer..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..