I denna uppsats introducerar vi grundlÀggande teori rörande övertÀckningsdesigner och extremal hypergrafsteori för lÀsaren. Vidare beskriver vi en metod för atthitta alla icke-isomorfa extremalgrafer EX(n, K^r_s), för givna n, r, och s.Slutligen presenterar vi de resultat som hittats med denna metod och jÀmförkort hur metoden stÄr sig mot den naiva metoden..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lÀrare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmÀnhet, pÄ ett Àmnesöverskridande tematiskt arbetssÀtt. Vi har ocksÄ som syfte att se skillnader pÄ vÄrt sÀtt att arbeta jÀmfört med försöksskolans lÀrare. För att fÄ reda pÄ det sÄ kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att sÀga i Àmnet. Metoden vi anvÀnder för att svara pÄ syftet Àr aktionsforskning dÀr bl.a. undervisningsförsök och intervjuer Àr de viktigaste delarna.

Denna uppsats handlar om lÀrares instÀllning till populÀrlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka svensklÀrares instÀllning till populÀrlitteratur i undervisningen pÄ gymnasiet och om lÀrarna har samma instÀllning. Syftet Àr Àven att undersöka fördelar och nackdelar med att anvÀnda populÀrlitteratur i undervisningen och om lÀrarnas syn pÄ populÀrlitteratur och dess anvÀndning i svenskundervisningen överrensstÀmmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populÀrlitteraturen som litteratur och dess förhÄllande till skolan.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklÀrare pÄ gymnasiet i varierande Äldrar och kön. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarnas Älder speglar en viss instÀllning till populÀrlitteraturen i undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Studiens syfte Àr att undersöka andrasprÄksundervisning med fokus pÄ ordförstÄelse och ordinlÀrning utifrÄn hur elever upplever att de arbetar med ord i olika Àmnen och hur lÀrare uppfattar att de vÀver in ordförstÄelse och ordinlÀrning i sin undervisning. Materialet bestÄr av tvÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna frÄgor som 27 andrasprÄkselever och 20 gymnasielÀrare har besvarat. Metoden Àr sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att bÄde eleverna och lÀrarna upplever att samhÀllskunskap, psykologi och naturkunskap Àr de Àmnen som har svÄrast ord och dÀr de har störst behov av hjÀlp. Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lÀrarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lÀrarna ger mer förslag pÄ hur eleverna sjÀlva kan lösa ordförstÄelseproblem genom att anvÀnda olika hjÀlpmedel och frÄga kompisar..

Denna studie Àr en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie dÀr bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter Àr genomförda. Syftet med studien Àr att undersöka vad elever iÄrskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring brÄk och decimaltal samt omeleverna ser nÄgra samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever ochberÀkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter visade svaren att det Àr mer undervisning kring decimaltal Àn kringbrÄk. Svaren frÄn berÀkningsuppgifterna stÀrkte de uttalanden som eleverna gav underintervjuerna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Bakgrund: Ett sÀtt att minska risker vid handel med finansiella instrument Àr att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, anvÀnds portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att anvÀnda sig av sÄdana system lÀra sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven pÄ ett portföljhanteringssystem Àr inte desamma som kraven pÄ ett kommersiellt system och dÀrför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats Àmnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan anvÀnda sig av för att befÀsta sina kunskaper och öka sin förstÄelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod anvÀnds och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer anvÀnts.Slutsatser: VÄr modell uppfyller de krav som stÀllts pÄ den och Àr anpassad för undervisning pÄ ett universitet genom att den Àr anvÀndarvÀnlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lÀmpar sig inte för anvÀndning av markadsaktörer.     .

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute pÄ olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt sjÀlvförtroende om de redskap de anvÀnder i textilslöjden. Med tekniskt sjÀlvförtroende menas att man har tillrÀckligt med teknisk kunskap sÄ man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag fÄ en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna fÄr i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte Àr könsneutral utan spÀr pÄ könsrollerna genom att inte ha sÄ mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att mÄnga har ett könsbundet förhÄllningssÀtt till teknik som ett Àmne för pojkar och textilslöjd som ett Àmne för flickor.

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.