Detta examensarbete grundar sig pÄ en kvalitativ studie av fem lÀrare som Àr verksamma i skolÄr 7-9. DÀr lÀrarnas betydelse för vÀrdegrunden utifrÄn lÀroplanen och hur de anvÀnder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar Àven upp saker som lÀrarna uppfattar hindrar det vÀrdegrundsarbete som sker pÄ deras skola. LÀrarna har ganska liknande uppfattning om vÀrdegrundens betydelse. De anvÀnder vÀrdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid sÄ uttalat.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick frĂ„n de fyra frĂ„gestĂ€llningarna: Hur uppfattar lĂ€rare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lĂ€rare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lĂ€rare elevers lĂ€rande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lĂ€rande som lĂ€rarna beskriver utifrĂ„n David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som metod och genomfördes pĂ„ tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de tvĂ„ andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjĂ€lp av en tematisk analys, samt utifrĂ„n David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lĂ€rarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lĂ€rarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssĂ€tt dĂ€r lĂ€randet blir konkret.

Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar samt erfarenheter lĂ€rare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger pĂ„ lĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att fĂ„ svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar har data samlats in med hjĂ€lp av respondentintervjuer med sex lĂ€rare verksamma i grundskolans tidigare Ă„r. Även tidigare forskning inom omrĂ„det har behandlats.

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllande lÀrare i Ärskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesomrÄde. Genom att ta reda pÄ vilka möjligheter och förutsÀttningar lÀrare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten frÄn denna pÄverkar deras undervisning kan förhÄllandet belysas. Den teoretiska utgÄngspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess anvÀndbarhet, stÀndig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjÀlp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lÀrare i Ärskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Resultaten frÄn undersökningen visar att mÄnga lÀrare Àr intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förÀndring i deras undervisning.

VÄra slutsatser Àr att vi mÄste vara medvetna om hur vi bemöter flickor och pojkar och att vi anpassar undervisningen till deras lÀrande. Trots att det finns en medvetenhet kring kön, sÄ Àr det ofta pojkarna som fÄr och tar mest uppmÀrksamhet i klassen. Vi mÄste ocksÄ ha ett tydligt mÄl och syfte med vÄr undervisning. Vid jÀmstÀlldhetsarbete Àr kompensatorisk sÀrundervisning en bra metod liksom att utmana elevernas genusperspektiv genom att anvÀnda sig av bla. media.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förÀndra elevernas förutsÀttning-ar att mÄ bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förÀndringen för eleverna.Min valda metod har karaktÀr av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lÀrare respektive sjÀlv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mÄn han fÄr delta i ren undervisning. En del av de lÀrare som han avses stödja ser honom som en hjÀlp i undervisningen medan andra kÀnner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgÄ-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgÄngen framstÀlls forskares syn pÄ hur lÀrare bör/ska anvÀnda film/tv-program i undervisningen. De som sjÀlva Àr lÀrare anvÀnder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna anvÀndning studeras. Uppsatsen berör ocksÄ upphovsrÀtten och ger en kort sammanfattning av vad lagen sÀger om anvÀndning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma lÀrare.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll sÄg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgÀngliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning dÄ de kunde ta del av andras erfarenheter och pÄ det sÀttet fÄ mer kunskap om sjukdomen.

SAMMANFATTNINGBakgrundBarn födda innan graviditetsvecka 37 benÀmns prematura. Vid för tidig födsel Àr barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt fÀrdigutvecklade och kan dÄ ha behov av vÄrd pÄ neonatalavdelning. PÄ en neonatalavdelning vÄrdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvÄrdnad Àr idag centralt inom neonatalvÄrd och utgÄr frÄn att involvera förÀldrarna i barnets vÄrd. OmvÄrdnadspersonalen har ett ansvar att ge förÀldrarna information och undervisning, frÀmja anknytning och stÀrka förÀldrarollen.SyfteSyftet var att beskriva förÀldrars upplevelser av familjecentrerad omvÄrdnad pÄ en neonatalavdelning i samband med vÄrd av deras för tidigt födda barn.MetodEn kvalitativ intervjustudie tillÀmpades för att besvara studiens syfte.