Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

En infektion i bröstbenet efter hjÀrtkirurgi Àr en av de allvarligaste komplikationerna att drabbas av. UtgÄngen kan vara dödlig men framförallt Ästadkommer komplikationen ett ökat lidande för patienten. En behandlingsmetod i dag Àr att applicera ett tÀttslutande förband och aktivera ett negativt tryck för att pÄ sÄ vis Ästadkomma ett undertryck i sÄrhÄlan. En metod som förÀndrat situationen för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur omvÄrdnadsbehovet ser ut, hur metoden negative pressure wound therapy (NPWT) pÄverkar omvÄrdnaden av patienter med infektion i bröstbenet samt att belysa patientens upplevelse av situationen.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

I detta arbete kan du lĂ€sa om FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi, och hur arbetet med FMT kan medverka till en förbĂ€ttrad livskvalitet. Alla mina upplevelser av FMT Ă€r att det Ă€r en rolig och lĂ€ttsam, livsbejakande och kravlös metod. Men ger resultaten bestĂ„ende förĂ€ndringar? Är det en metod att rĂ€kna med nĂ€r det gĂ€ller livet utanför FMT rummet? Det har varit viktigt för mig att försöka jĂ€mföra och undersöka de resultat jag sett utifrĂ„n ett FMT-perspektiv, kopplat till hur det vardagliga livet pĂ„verkats för mina adepter.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger pÄ lÄgstadiet arbetar med musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar nÀr de brukar musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de arbetar pÄ detta sÀtt. Som metod anvÀnde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av tvÄ pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del anvÀnder liknande sÀtt att arbeta pÄ utifrÄn kategorier jag konstruerat, men att dessa sÀtt kan skilja sig nÄgot Ät.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara sÄ att Scientologikyrkans syn pÄ undervisning kan vara nÄgot för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda pÄ detta finns nÄgra frÄgor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka Àr det som sköter undervisningen?Hur gÄr kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara sÄ pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan anvÀnder sig av dÄ Hubbard var verksam för ungefÀr 50 Är sedan, alltsÄ under mitten av 1900-talet?Hur stÀmmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning sÀger och hur stÀmmer det överens med vad som stÄr i LPF94?.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

I detta arbete har en studie gjorts för att undersöka en metod i MSC.Marc för att reducera analystiden vid svetssimulering. Arbetet Àr utfört Ät Volvo Aero. PÄ Volvo Aero utförs svetssimuleringar vilka Àr vÀldigt tidskrÀvande. Dessa görs för att kunna förutsÀga formförÀndringar och spÀnningar i modellerna. Eftersom svetssimuleringarna kan vara vÀldigt tids och minneskrÀvande finns det mycket att vinna om man kan förkorta berÀkningstiden.

Genom kursmÄlen uppmanas svensklÀrare pÄ gymnasiet att anvÀnda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielÀrare i svenska vÀcktes frÄgor om hur verksamma lÀrare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lÀrare anvÀnder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frÄgestÀllningar: Varför anser lÀrare att det Àr relevant att anvÀnda bilder och musik i svenskundervisningen och hur anvÀnder de det? Anser lÀrare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sÀtt att lÀra? Vad vill lÀrare uppnÄ genom anvÀndandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fyra gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lÀrare anvÀnder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för Àmnet.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Det finns formulerade direktiv som lÀrarutbildningen pÄ Malmö LÀrarhögskola delar ut till sina lÀrarstudenter dÀr det framgÄr att relationer Àr viktiga att etablera för en lÀrares yrkesutövning. Dessutom bedrivs Àven forskning pÄ Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. DÀremot har jag under mina studier pÄ lÀrarhögskolan upplevt vÀldigt fÄ exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lÀrare undrar jag hur viktigt det Àr att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollÀrare anvÀnder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollÀrare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar pÄ att fiollÀrarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de anvÀnder sig improvisation i sin undervisning..