Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

SYFTESyftet Ă€r att beskriva och analysera distanstjĂ€nster's betydelse för kunder inom olika kön's ? och Ă„ldersegment. FRÅGESTÄLLNINGHur viktar kunder distanstjĂ€nster utifrĂ„n en kön's ? och Ă„lderssegmentering? METODFör att uppfylla syftet och frĂ„gestĂ€llningen genomförde vi en litteraturundersökning tillsamman's med en empirisk studie. Litteraturen som bestĂ„r av teorier om distanstjĂ€nster, demografisk segmentering utifrĂ„n kön och Ă„lder, samt om vad som kĂ€nnetecknar de olika segmenten dĂ„ det kommer till dera's anvĂ€ndande av distanstjĂ€nsterna kopplade's till den empiriska studien som Ă€r en kvantitativ enkĂ€tundersökning utförd pĂ„ 200 kunder.

Abstract Malmö högskola LÀrande och samhÀlle Skolutveckling och ledarskap SpeciallÀrarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en lÀsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). ProblemomrÄde Den rÄdande normen har sedan lÀnge varit att man inte ska lÀra barn att lÀsa och skriva sÄ tidigt. Forskning pekar dock pÄ att barn Àr som mest pÄverkbara för sprÄklig stimulans under sina första Är, och det innebÀr att förskolans insatser Àr betydelsefulla för deras kommande sprÄk-, tal- och skriftsprÄksutveckling. MÄnga forskare menar att en medveten sprÄklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dock poÀngteras det att en hög lÀrarkompetens Àr den mest betydelsefulla bestÄndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns lÀs- och skrivförmÄga och förhindra att lÀs- och skrivproblem uppstÄr. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsomrÄden i en sydsvensk kommun arbetar med lÀsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning pÄ StorÀngsskolan (högstadiet) i FinspÄng. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att StorÀngsskolan genomfört en förÀndring av pedagogiska skÀl. I stÀllet för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. MÄlet för denna förÀndring Àr bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lÀrarna uppfattar som bakgrunden till och mÄlet med den kursutformade undervisningen och om lÀrarnas uppfattning stÀmmer överens med mÄlen.

Titel Nya vÀgar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler anvÀnds i undervisningssyfte pÄ skolor som valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte Àr att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen pÄ skolorsom valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet bestÄr av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat VÄr studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sÀtt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever pÄ fler sÀtt Àn tidigare.Pedagogerna framhÄller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lÀrande.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Huvudsyftet med undersökning Àr att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos tvÄ lÀrare i grundskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden anvÀnds i syfte att stödja elever i matematiksvÄrigheter. Dessutom lÄg i vÄrt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda omrÄdet.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Det Àr oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det Àr dÀrför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvÄrd och att de har förmÄga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver ocksÄ en förstÄelse för hur hon kan hjÀlpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att fÄ en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning pÄverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om nÄgra utvald lÀrare anser att leken kan bidra till ett lÀrande och om lÀrarna anvÀnder sig av lek för att nÄ lÀrandet, samt undersöka hur lÀrarna ser pÄ leken i allmÀnhet. Ett aningen dolt syfte var Àven att genom studien försöka fÄ lÀrarna att sjÀlva börja reflektera över deras egen undervisning, lek och lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Vad anser lÀrarna att lek och lÀrande Àr?? Anser lÀrarna att lÀrande skapas via leken?? AnvÀnds leken i lÀrarnas undervisning för att nÄ ett lÀrande?MetodEn kvalitativ intervjumetod anvÀndes för att försöka fÄ en sÄ nÀrliggande bild av lÀrarnas syn pÄ om de anser att lek bidrar till ett lÀrande. De intervjuade var tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, samtliga Àr utbildade lÀrare med allt ifrÄn 7-34 Är inom skolvÀsendet. LÀrarna arbetar pÄ 3 nÀrliggande skolor och Àr i Äldrarna 38-68 Är.