Syftet med vÄr studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. VÄr undersökning visade att de skolor som deltagit i vÄr studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har pÄ alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhÄllningsÀtt.

Syfte: Vad upplever lĂ€rare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning,ger dem arbetstillfredsstĂ€llelse?Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsstĂ€llelsesom ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och PontĂ©n (2004) menaratt man mĂ„ste anvĂ€nda sig av fler modeller nĂ€r man försöker förstĂ„ fenomenet.Fler av modellerna som anvĂ€nts i undersökningen har gemensamt attman anser stöd och bekrĂ€ftelse frĂ„n kollegor som viktiga faktorer för upplevelsenav arbetstillfredsstĂ€llelse. Ytterligare en faktor Ă€r möjlighet att utvecklasinom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbeteundersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör attlĂ€rare lĂ€r sig av den och utvecklas i sitt arbete.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

VÄrt syfte med arbetet var att studera hur man som lÀrare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans vÀrdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie dÀr ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus pÄ hur personer och samhÀllen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick frÄn vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stÀmde överens med den vÀrdegrund skolan ska förhÄlla sig till. För att ta reda pÄ vilka böcker som anvÀndes i klassrum idag, sÄ att studien skulle vara aktuell, tillfrÄgades ett flertal lÀrare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgÄng till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under Äret tillsammans med barnen.

Syftet med arbetet var att undersöka pÄ vilket sÀtt nÄgra förÀldrar och elever hanterar lÀxan som en del utav matematikundervisningen och vad förÀldrars och elevers uppfattning Àr om den. Jag ville Àven se om det fanns nÄgon koppling mellan elevers syn pÄ matematiklÀxan och förÀlderns, samt skillnader i de olika förÀldrarnas sÀtt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom Ätta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lÄgstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att instÀllningen till lÀxan skiljde sig betydligt mellan de tvÄ familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens instÀllning skiljde sig dock inte sÄ mycket frÄn förÀlderns.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att rusta eleverna för framtiden pÄ olika sÀtt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna mÄste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förÀndringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lÀrarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har ocksÄ intresserat oss för vilka datorprogram de vÀljer att anvÀnda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgÄng till Internet Àn tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig Älder möts av olika utmaningar och faror.

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör anvÀndas vid prognostisering av den svenska inflationen baserat pÄ kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen Àr att ge ökad förstÄelse för hur inflationen i Sverige i allmÀnhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jÀmförs dÀrefter med faktisk inflation för att utvÀrdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras frÄn undersökningen Àr att det inte Àr en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska inflationen. De metod som Àr bÀst av den indirekta och den direkta beror pÄ prognoshorisonten.

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. NÀr det nu har gÄtt ett lÀsÄr Àr det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka gymnasielÀrarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utstrÀckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lÀrande, sÄsom innehÄll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgÄngspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lÀrare om vad utbildning i entreprenörskap innebÀr. För vissa lÀrare Àr entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Diabetes typ 2 Àr i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsÀtter att öka successivt. Fetma, som oftast beror pÄ dÄliga matvanor och lÄg fysisk aktivitet, Àr en stor bidragande orsak till ökningen. NÀr en person drabbas av diabetes innebÀr det att patienten bör Àndra sin livssituation nÀr det gÀller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omstÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.