Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÀrstÄende till personer som vÄrdas palliativt upplever stödet de fÄr frÄn sjukvÄrdspersonal. FrÄgestÀllningarna i studien bygger pÄ tvÄ centrala frÄgor. Vilket stöd upplever nÀrstÄende att de fÄr och hur upplevde nÀrstÄende detta stöd? Den metod som har anvÀnts i detta arbete Àr litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar anvÀndes som gav svar pÄ frÄgestÀllningarna.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Bakgrunden till undersökningen bottnar i en, frÄn vÄr sida, saknad av djupare utbildning kring betygsÀttning och bedömning inom lÀrarutbildningens inriktning hem- och konsumentkunskap. Men ocksÄ ett intresse för tillvÀgagÄngssÀttet vid bedömningen i ett Àmne som inte enbart innefattar katederundervisning utan ocksÄ undervisning med matlagning i kök. Med detta som grund vÀxte undersökningen och uppsatsen fram.Syftet för studien var att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap gÄr tillvÀga för att samla in ett betygsgrundande underlag. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod, intervju. Studiens resultat grundar sig pÄ fem intervjuer med fem lÀrare som undervisar i hem- och konsumentkunskap med varierande erfarenhet i yrket.

Bakgrund: Astma Àr en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svÄrighetsgrad kan pÄverka livskvalitet och arbetsförmÄgan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvÀren kan sjuksköterskan lÀra ut handlingar för egenvÄrd. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig pÄ tidigare forskning och anvÀndes 10 vetenskapliga artiklar frÄn Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: Uppsatsidén har vÀckts genom att vi under vÄr utbildning lÀst kurserna Barnet i matematikens och skriftsprÄkets vÀrld och Barns skriftsprÄksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till lÀs- och skrivinlÀrning diskuterats. Vi har Àven mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem mÀrkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet vÀckts.Syfte: Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tÀnker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka arbetssÀtt, modeller och material anvÀnder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmÄl, elever med svÄrigheter och utifrÄn kartlÀggning? StÀmmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom omrÄdet?Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass.

This is a study of how four teachers work with pupils? early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers? choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils? learning in interaction, Vygotsky?s theories about children?s learning have been used.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhÀlle dÀr barn och unga ses som konsumenter som mÄnga gÄnger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi Àr nÄgot som dagens elever behöver kunna, samt att det Àr bÄde i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhÄllas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i Àmnet hem- och konsumentkunskap.Syfte Syftet med denna studie var att utforska lÀrares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap.Metod Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslÀrare frÄn tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in pÄ mobiltelefon och transkriberades sedan med hjÀlp av dator och dÀrefter analyserades med innehÄllsanalys.Resultat LÀrarna i studien ansÄg att rÀttigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmÄgan att hushÄlla med pengar Àr nÄgot eleverna behöver lÀra sig. LÀrarna uppger att de sjÀlva undervisar bÄde om pengar samt om rÀttigheter och skyldigheter.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur blivande lÀrare i religionskunskap som sjÀlva var troendeeller icke-troende sÄg pÄ sin egen roll som lÀrare i den icke-konfessionella skolan. UtifrÄn syftetformulerades tre frÄgor. Dessa undrade hur de blivande lÀrarna resonerade kring för- respektivenackdelar med att vara troende eller icke-troende lÀrare i religionskunskap i Sverige idag samt hur de förhöll sig till skolans krav pÄ en allsidig och saklig undervisning utifrÄn att de sjÀlva var troende eller icke-troende. Den metod som har anvÀnts Àr enskilda kvalitativa intervjuer. Totalt har Ätta personer intervjuats.