I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva lÀrares uppfattningar om skönlitteratur som ett kvalitativt lÀromedel. För att komma fram till svaret pÄ denna frÄgestÀllning började vi med att behandla aktuell forskning i Àmnet. Vidare intervjuade vi fem lÀrare för grundskolans mellanÄr utifrÄn följande frÄgestÀllningar: I vilken utstrÀckning anvÀnds skönlitteratur i undervisningen? Hur anvÀnds skönlitteraturen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt berikas eleverna enligt lÀrarna av att skönlitteratur anvÀnds som lÀromedel? VÄr undersökning visar att lÀrarna uppfattar och anvÀnder skönlitteratur som ett av flera relevanta lÀromedel i sin undervisning. Alla informanter poÀngterade vikten av att vÀcka och motivera elevernas lÀsintresse med anledning av att lÀsande elever uppvisar bÀttre fÀrdigheter i samtliga skolÀmnen.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Bakgrund: I intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr att rÀkna och registrera vÀtskebalans. Normal perspiratio Àr mellan 800-1100ml/dygn. VÀtskeförlust via perspiratio Àr svÄrberÀknad och hos den kritiskt sjuka patienten Àr de individuella skillnaderna Ànnu större och perspiratio kan bli större Àn normalt.Syfte: Att undersöka om perspiratio rÀknas in i vÀtskebalansen samt vilka faktorer som pÄverkar berÀkningen.Metod: En empirisk, deskriptiv och analytisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom frÄgeformulÀr utdelade till vÄrdenhetschefer pÄ intensivvÄrdsavdelningar i Sverige.Resultat: Studien visar att pÄ intensivvÄrdsavdelningarna var det vanligast att vÀtskeförlust via perspiratio rÀknas in i vÀtskebalansen. PÄ dessa intensivvÄrdsavdelningar fanns skillnader i vilka faktorer som pÄverkade berÀkningen.

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Syfte:Som pedagog anvÀnder man sig stÀndigt av olika strategier i sin undervisning för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för verksamheten. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger som anvÀnder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillÀmpar.   Metod:En kvalitativ metod i form av en intervjustudie anvÀndes för att fÄ fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lÀrare medverkade. Informationen frÄn intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som Àr uppbyggt enligt TrenÀtsteorin, och ett strateginÀt skapades. En observation genomfördes Àven för att ge en inblick i hur ett massagetillfÀlle i skolan kan se ut. Resultat:Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt anvÀndande av massage som en del av undervisningen.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..

LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter tvÄ olika lÀsförstÄelsemodeller, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction, har pÄ elevers lÀsförstÄelse. Den metod som anvÀndes i studien var kvalitativ textanalys som applicerades pÄ 7 forskningsartiklar. Resultatet visar att modellerna gett effekt, i olika Äldrar, lÀnder och grupper. Detta resultat visar att Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction Àr effektiva modeller att arbeta med för lÀsförstÄelseutveckling..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.