Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur likvÀrdigheten ser ut i idrott och hÀlsa och huruvida det finns moment eller arbetssÀtt som Àr mer eller mindre likvÀrdiga mellan könen. Studien strÀvar ocksÄ efter att undersöka hur bÄde elever och lÀrare ser pÄ likvÀrdigheten och hur den skapas i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur ser elever pÄ likvÀrdighet i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser lÀrare pÄ likvÀrdighet?Hur arbetar lÀrare med likvÀrdighet i idrott och hÀlsa och vad pÄverkar den?MetodMetoden som har anvÀnts Àr dels enskilda intervjuer med tre idrottslÀrare som alla Àr utbildade och undervisar i Àmnet. Jag genomförde Àven tvÄ stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i Ärskurs nio.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ska frĂ€mja en aktiv livsstil för eleverna och det Ă€r idrottslĂ€rarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestĂ„ende intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Ă„r beskriver den undervisning de sjĂ€lva bedriver i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom Ă€mnet. En kvalitativ undersökningsmetod har anvĂ€nts dĂ€r sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar frĂ„n olika orter i Sverige.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.

Denna studie handlar om ramfaktorer som pĂ„verkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielĂ€rare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielĂ€rare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frĂ„gestĂ€llningarna var: Vilka ramfaktorer anser lĂ€rarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lĂ€rarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser frĂ„n skolans ledning? Vad skulle underlĂ€tta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lĂ€rarna anser att viktiga ramfaktorer Ă€r möjligheter till kompetensutveckling, tillgĂ„ng till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer pĂ„ arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. LĂ€rarna upplever ocksĂ„ att undervisning och miljön inte Ă€r tillrĂ€ckligt individanpassad, att stödet frĂ„n skolledning och elevhĂ€lsoteam Ă€r svagt samt att det saknas resurser frĂ„n ledning och skolorganisation. De önskar sig Ă€ven mer specifik handledning kring enskilda elever frĂ„n elevhĂ€lsoteamet.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

LÀroböcker som anvÀnds i undervisningen i arabiska som modersmÄl importeras frÄn arabiska lÀnder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. PÄ grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som anvÀnds i undervisningen hÀr i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats Àr att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i lÀroboken ?Al qeraa al arabia?, som anvÀnds i undervisning i arabiska som modersmÄl pÄ grundnivÄ. För att analysera den valda lÀroboken har jag valt att kombinera tvÄ analysmetoder, nÀmligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk nÀrlÀsning? och en sprÄkvetenskaplig metod, dÀr jag anvÀnder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att lÀroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som Àr frÄn olika arabiska lÀnder. Avslutningsvis diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Syftet med studien Àr att beskriva sju lÀrares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lÀra i NO- undervisningen. LÀrarna arbetar upp till skolÄr 6 och Àr erkÀnt skickliga i sin undervisning.Under vÄr lÀrarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lÀrare kan ge elever möjligheter att lÀra. UtifrÄn egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade Àmnena.  Med dessa tvÄ utgÄngspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien anvÀndes en kvalitativ metod, dÀr vÄrt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkÀnt skickliga lÀrare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lÀrare som har en undervisning av god kvalitet. UtifrÄn lÀrarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lÀra i NO-undervisningen.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.