Uppsatsen Àmnar genom litteraturstudium undersöka vilka lÀromedel som kan anvÀndas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men Àven att se vilka aspekter en lÀrare behöver beakta, för att fÄ en mer allsidig undervisning. MÄlet Àr att religionslÀrare ska kunna tillÀgna sig nÄgra av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, dÀr det huvudsakliga , mÄlet Àr att eleverna ska lÀra för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lÀrande, krÀver att lÀraren utgÄr ifrÄn elevernas referensramar liksom möter dem utifrÄn deras egna villkor..

Mitt examensarbete har varit inriktat pÄ elevinflytandet, och dÄ i synnerhet pÄ elevinflytande inom Àmnet religion och livsfrÄgor. Arbetets syfte har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elevinflytandet styr val av metod och det didaktiska urvalet i religionsundervisning och lÀrande i religion och livsfrÄgor. Om eleverna ansÄg att de hade ett sÄdant inflytande som gav dem möjlighet att pÄverka och om de upplevde att deras Äsikter respekterades i livsfrÄgediskussioner. Jag har studerat litteratur om elevinflytande och om religions- och livsfrÄgeundervisning, och dessutom de aktuella styrdokumenten. Som informationshÀmtande metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju av Ätta elever i Ärskurs nio i en skola belÀgen i en smÄstad i Norrbotten.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har pÄ estetik och pÄ vilket sÀtt de arbetar kring de estetiska Àmnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta ocksÄ förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som bÄde blivande och verksamma lÀrare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att fÄ se en helhet. En renodlad intervjustudie var dÀrför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fÀltanteckningar och observationer.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lÀrare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gÀllande gymnasieskolans yrkesÀmnen.Tidigare forskning visar att datoranvÀndning fyller en viktig funktion i kunskap och lÀrande och att dator/Internet som verktyg i undervisning Àr ett sÀtt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersÀtter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. DÀremot kan dator/Internet vara nödvÀndigt i vissa moment i undervisning för att uppnÄ den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.

InledningI grundsÀrskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsÀttningar för kommunikation och samspel ibland Àr vitt skilda frÄn varandra. Hur kan lÀrare som arbetar i skolan möta grundsÀrskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall pÄ individens rÀtt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet Àr att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsÀrskola med efterföljande analys, komma fram till barriÀrer och andra faktorer som kan försvÄra eller utveckla delaktighet i grundsÀrskolans undervisning. TeorierArbetet med studien Àr inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lÀrandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen bestÄr av observationer i tvÄ klasser, tvÄ fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang pÄ skolan Àr ofta knuten till grundsÀrskolans lokaliteter och miljö.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera controllerfunktionen pÄ divisionsnivÄ eller motsvarande och vi fokuserar vÄr undersökning pÄ controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr betrÀffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. VÄr metod Àr deskriptiv och vÄr analysmetod Àr analytisk induktion. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr en av oss genomförd genomgÄng av litteratur och tidigare forskning angÄende controllers. VÄrt empiriska material Àr insamlat, dels med hjÀlp av 27 telefonintervjuer, dels med hjÀlp av tre djupintervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn pÄ sin egenmöjlighet att pÄverka undervisning i samhÀllskunskap samt omrÄdet skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkÀt som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkÀtundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument sÀger i Àmnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrÄgor. En knapp majoritet menar ocksÄ att de har mycket eller ganska stormöjlighet att pÄverka lektionsinnehÄll och arbetsform, medan de övriga omrÄdena somundersökts endast upplevs gÄ att pÄverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna Àr dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien Àr viljan att pÄverka större Àn deras upplevdamöjlighet. Trots detta sÀger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har..

BakgrundSom lÀrare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vÄr undervisning sÄ att den anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Vi har erfarit att det i mÄnga personalrum uttrycks en frustration över att inte rÀcka till Ät alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland Àr svÄrt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrÄn mina förutsÀttningar anpassa min undervisning pÄ bÀsta sÀtt sÄ att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera pÄ hur lÀrare tÀnker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte Àr att undersöka hur lÀrare organiserar sin undervisning sÄ att varje elev motiveras och stimuleras att inhÀmta kunskap och hur de aktuella förutsÀttningarna pÄverkar lÀrarnas undervisning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

I vÄrt arbete belyser vi hur tvÄ kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara pÄ leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som stÄr i den italienska lÀroplanen om lek och hur de lÀrarstuderande upplever att lÀrarutbildningen i Perugia stÀller sig till lek som en del av barns lÀrande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. VÄr huvudfrÄga lyder; Vilken syn har nÄgra aktörer inom det italienska skolvÀsendet ifrÄga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vÄrt empiriska material.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn pÄ Àmnet Idrott och HÀlsa.Studien fokuserar pÄ vilken sorts undervisning som elever anser Àr meningsfull samt vad den undervisningen innehÄller. Undersökningen syftar Àven till att undersöka om elevers syn stÀmmer överens med lÀroplanens mÄl. Studiens frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr elevers syn pÄ bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser pÄ vad en bra undervisning Àr och lÀroplanens mÄl?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gÀllande studiens Àmne.