Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

KÀnnetecknande för Lpf94 Àr bl.a. att svenskÀmnets tvÄ huvudpunkter: Litteraturen och sprÄket, dÀr ses som en helhet. Tydligt Àr ocksÄ att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska fÀrdigheter. Stilistik Àr en analytisk vetenskaplig metod dÀr sprÄk och innehÄll möts och dÀr den metasprÄkliga förmÄgan Àr central.Syftet med denna studie Àr att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften SvensklÀraren och lektionsförslagen pÄ internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller sprÄklig form ur ett mer sprÄkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes drabbar allt fler i vÀrlden. Distriktssköterskan pÄ vÄrdcentralerna i Sverige har en stor betydelse för patienter med diabetes typ 2 genom att erbjuda vÀgledning och undervisning för att patienten sjÀlv ska klara hantera sin sjukdom. EgenvÄrd Àr en stor del i behandlingen och för att klara den krÀvs undervisning och stöd frÄn distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter kring vÀgledning till patienter med diabetes typ 2. Metod: en kvalitativ ansats har anvÀnts och fjorton distriktssköterskor pÄ vÄrdcentraler i Region SkÄne har intervjuats.

Bakgrund/LitteraturgenomgÄng: Skolan spelar en viktig roll nÀr det gÀller att formaungdomars sexuella hÀlsa. Samtidigt konkurrerar skolan med media som informationskanal.Forskning visar att ungdomar idag tar större sexuella risker och sexuellt överförbarainfektioner ökar. En utvÀrdering visar att sexualundervisningen i skolorna Àr bristfÀllig och vilar pÄ ett patogent perspektiv. Upplevelsebaserat lÀrande Àr en metod som delvis anvÀnds i undervisningen. Metoden grundar sig pÄ att eleverna skapar erfarenheter genom aktivt deltagande i olika simuleringar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka bildÀmnets roll och plats i skolans Àmnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ÀmnesomrÄde ligger i mÄngÄrigt engagemang och arbete med att integrera bildÀmnet med skolans övriga Àmnen. UtifrÄn ett intervjumaterial undersöks hur bildÀmnet kan integreras med olika Àmnen i skolan men Àven hur olika lÀrargrupper förhÄller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra utvalda lÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna Àr alla belÀgna inom storstockholmsomrÄdet.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom Àmnet Idrott och HÀlsa ser ut, lÀrarens motiv till att anvÀnda en specifik metod samt genom en enkÀt undersöka elevernas instÀllning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi anvÀnder oss av i denna studie Àr samundervisning, vilket innebÀr att flickor och pojkar har idrott tillsammans, sÀrundervisning, dÄ flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivÄindelad undervisning vilket Àr ett sÀtt att dela in eleverna i grupper efter förutsÀttningar, förförstÄelse och intresse. De metoder vi anvÀnt oss av Àr dels en enkÀtundersökning som delats ut till ca 90 elever pÄ tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslÀrare pÄ de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna Àr nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att fÄ prova nÄgon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning Àr situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som Àr det rÀtta utan det gÀller för lÀraren att kunna avlÀsa nÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda den ena eller andra arbetsformen utifrÄn klassens sammansÀttning och det arbetsmoment som ska utföras..

FörÀndring av levnadsvanor gÀllande kost och motion Àr en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vÄrd spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gÀllande undervisning och motivering till förÀndrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förÀndrade levnadsvanor gÀllande kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om nÄgra lÀrares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. UtifrÄn ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lÀrarna, utifrÄn vad de berÀttat, gör för att kontrollera och förmÄ eleverna att arbeta mot sina individuella mÄl. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare för att försöka förstÄ deras syn pÄ sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder pÄ att flera av lÀrarna la sig pÄ en för de flesta elever lÄg nivÄ vid mÄlformuleringen i IUP.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Mitt intresse för utomhuspedagogik har vÀckts under min lÀrarutbildning, speciellt pÄ min verksamhetsförlagda utbildning dÀr jag kunde observera hur utomhuspedagogiken anvÀnds i skolan.Syftet med studien Àr att undersöka vad utomhuspedagogik innebÀr för lÀrare, vilken instÀllning de har till elevernas inlÀrning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förstÄelse för NO Àmnen, i vilken utstrÀckning de anvÀnder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka mÄlsÀttningar lÀrare har för elevers lÀrande i utomhusmiljön.Metod som jag har anvÀnt i min undersökning Àr den kvalitativa intervjumetoden dÀr sex lÀrare har fÄtt möjlighet att svara pÄ ett antal frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och pÄ det sÀttet fick de framhÀva sin stÀllning och sina tankar.Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lÀrarna har positiv instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer Àn hÀlften anvÀnder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar Àven att de lÀrarna som inte anvÀnder sÄ mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.